Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens omorganisation får kritik

Publicerat fredag 30 september 2016 kl 14.57
"Kritiken är befogad!"
(1:44 min)
Polis omorganisation Statskontoret
1 av 2
Ännu rullar polisbilarna på gatorna, men närheten till medborgarna har minskat, hävdar Statskontorets granskare. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Polisförbundet Andreas Löfstrand pmorganisation
2 av 2
Polisförbundets Gävleborgsordförande Andreas Löfstrand tycker inte att den nya, centraliserade polisorganisationen fungerar bra. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Allt för sega polischefstillsättningar, sämre uppklarning av brott och framför allt sämre kontakt med medborgarna. Det är en del av kritiken när Statskontoret i dag presenterar den första av tre planerade granskningar om hur omorganisationen och centraliseringen av polisen har fungerat.

Regeringens stabsmyndighet Statskontorets uppgift är att följa upp hur polisens stora omorganisation har fungerat sedan den trädde i kraft vid årsskiftet. Det var då som den svenska polisens 21 länsindelade polismyndigheter slogs samman till en enda nationell polis, ytterst styrd av Rikspolischef Dan Eliasson.

Syftet med reformen var att förbättra polisens resultat och öka kvaliteten i polisarbetet, men statskontorets granskning visar nu att det snarare gått precis tvärt om: Chefsrekryteringen har gått för långsamt med ökad arbetsbörda för lokala chefer som följd, uppklarandet av vardagsbrott har minskat och avståndet till medborgarna har ökat.

Andreas Löfstrand som är Polisförbundets ordförande i Gävleborg anser att Statskontoret dystra beskrivning överensstämmer ganska väl med polisfackets egen bild av polisens situation just nu:

– Jag kan inte annat än instämma! Vi har INTE kommit närmare medborgarna, vi sitter fast i ett administrativt träsk och en del chefstillsättningar har misslyckats trots att de drar ut på tiden. Vi arbetstagarorganisationer får heller inte medverka vid chefstillsättningarna.

Allt fler ouppklarade brott och allt färre lagförda brottslingar kan också ses som ett kvitto på att omorganisationen förfelat sitt syfte. De så kallade "balanserna", alltså pappershögarna med pågående utredningar växer igen, trots att polisen före omorganisationen gjorde sitt yttersta för att beta av allt arbete som hopat sig.

– Naturligtvis klarar vi inte av att utreda i den omfattning vi borde. Vi har ett jobb att göra och en läxa att lära och på den punken har arbetsgivaren ett stort ansvar för att det hela ska börja rulla igen, säger Andreas Löfstrand.

Till problemen ska också läggas en brist på poliser som enligt Polisförbundet vuxit sig så stor att facket nu talar om poliskris i Sverige. Det ska dock ännu inte tolkas som att medborgarna behöver känna sig oroliga för att stå utan polisens beskydd, försäkrar Andreas Löfstrand.

– Ute på gatan rullar bilarna som de ska, men givetvis lider också de patrullerande poliserna av en resursbrist som kommer att bestå under lång tid, säger han.

Är också det omorganisations fel?

– Ja, till stor del är det så! Det är hög tid att börja ta problemen på allvar och göra något för att få det här skeppet på rätt köl igen, konstaterar Gävleborgspolisernas ordförande Andreas Löfstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".