Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skelettet på Vasaskolan används i undervisningen

Publicerat måndag 14 november 2016 kl 05.30
"Ett privilegium att ha ett skelett"
(1:48 min)
Jag tycker att vi bör behålla skelettet och behandla det värdigt, säger Peter Perskull, lärare i biologi och naturkunskap på Vasaskolan i Gävle. Bakom det äkta skelettet syns ett plastskelett
1 av 4
Jag tycker att vi bör behålla skelettet och behandla det värdigt, säger Peter Perskull, lärare i biologi och naturkunskap på Vasaskolan i Gävle. Bakom det äkta skelettet syns ett plastskelett. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
Normalt döljs burkarna med foster av en gammal skolplasch. Eleverna tycker ofta att det är obehagligt att se fostren. Skelettet reagerar få över, säger Peter Perskull.
2 av 4
Normalt döljs burkarna med foster av en gammal skolplasch. Eleverna tycker ofta att det är obehagligt att se fostren. Skelettet reagerar få över, säger Peter Perskull. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
Det finns ingen dokumentation, men man tror att Vasaskolans skelett kom från Indien i slutet av 1800-talet.
3 av 4
Det finns ingen dokumentation, men man tror att Vasaskolans skelett kom från Indien i slutet av 1800-talet. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges radio
På Vasaskolan finns fem foster, alla från slutet av 1800-talet. Fyra ligger i sprit i glasburkar, och det femte är inbakat i plast.
4 av 4
På Vasaskolan finns fem foster, alla från slutet av 1800-talet. Fyra ligger i sprit i glasburkar, och det femte är inbakat i plast. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio

Det är fortfarande vanligt att skolor har riktiga skelett i sina gömmor. Det visar en enkätundersökning som Vetenskapsradion har gjort.

En av skolorna som har skelett är Vasaskolan i Gävle, där skelettet fortfarande används i undervisningen.

- Jag skulle säga att det är ett privilegium att vi kan ha ett riktigt skelett här. Det är ingenting som man kan skaffa till en modern skola som är nybyggd, så det är ett privilegium, säger Peter Perskull, lärare i biologi och naturkunskap.

Vasaskolans museum är fullt av uppstoppade djur och fåglar och lådor med uppnålade fjärilar. Men i ett skåp finns också fem foster i glasburkar och i en monter, tillsammans med en uppstoppad flamingo, står två skelett. Ett är av plast och ett är äkta. Det finns ingen dokumentation men man tror att skelettet är inköpt från Indien på artonhundratalet.

- Det är relativt slitet, man ser att brosket är sprucket, några revben är av och några tänder är tappade och så där. Vi använder det här skelettet aktivt i undervisningen för att jämföra hur vårt skelett är uppbyggt jämfört med andra djurs. Nu kan man visserligen använda plastskelett till det men det här skelettet ger en äkthetskänsla som jag tror är svår att slå, säger Peter Perskull.

När vetenskapsradion skickade en enkät till ett 30-tal äldre gymnasieskolor runt om i landet var det 80 procent av de som svarade som hade kvar skelett eller konserverade foster i skolan, men få skolor använder dem i undervisningen.

Men Peter Perskull menar att även fostren kan användas i undervisningen.

- Det är inte så att vi tar fram dem i klassrummet men när tillfälle bjuds så diskuterar vi etik kring dem. Vad är rätt att göra? Vad är rätt i dag, vad var rätt förr? Vad är människovärdet? Man kan använda dem för att väldigt starkt illustrera att värdet på en människa har förändrats från 1800-talets slut till idag och det gör det väldigt tydligt för eleverna att våra värderingar inte är konstanta utan ändras över tid, säger han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".