Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

På häktet är desperation vardag

Publicerat torsdag 10 november 2016 kl 06.00
Häktade försöker skära och hänga sig
(1:57 min)
Häkte Incidentrapporter Gävle Bror Sandström
1 av 4
Gävlehäktets chef Bror Sandström i en av 38 celler. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Häktet Gävle incidentrapporter cell interiör
2 av 4
Hälften av häktets 1200 årliga "gäster" är belagda med restriktioner. Då tas TV-skärmen ut. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Häktet Gävle incidentrapporter korridor
3 av 4
Isolering gäller. Om en fånge möter en annan i korridoren, har personalen gjort ett misstag. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Häktet Gävle incidenter Kenneth Johansson
4 av 4
Kenneth Johansson hörde sin egen flickvän skada sig i häktet. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Minst 16 självmordsförsök och självskadebeteenden - det är de allvarligaste händelserna på häktet i Gävle sedan 1 januari förra året. Det visar en granskning P4 Gävleborg gjort av totalt 117 incidentrapporter som häktet upprättat fram till september i år.

Det är isoleringen 23 timmar per dygn som utlöser självskadebeteenden. Det säger före detta kriminella som alla genom cellväggarna hört medfångar bryta ihop. Gävlebon Kenneth Johansson egen flickvän, var en av dem som inte orkade mer.

– Hon slängde sig på dörrar och väggar. Personalen tvingades öppna luckan och hålla henne uppsyn.

Slog hon sig så att hon skadade sig?

– Jag satt ju några celler bort och man kan aldrig se sina medfångar, men jag hörde. Jag utgår från att hon skadade sig, säger Kenneth Johansson.

Den tidigare många gånger häktade Billy Nilsson från Bollnäs har likartade erfarenheter:

– Händer det i cellen intill hör man ju det mesta som händer, säger han.

Och det inträffar alltså sådana här självskadebeteenden?

– Ja, det är klart att en del i bland får ett spel och börjar banka, slå och dunka i sin cell.

Billy Nilsson ser utbrotten som ett uttryck för vanmakt och desperation:

– Man orkar helt enkelt inte med längre och tror att man ska kunna komma på sjukhus eller så. Men det är ganska meningslöst, man kommer ju ändå inte därifrån, konstaterar han.

Mikael Lind i Gävle som suttit häktad för misstanke om grova brott anser att villkoren på häktet närmast är naturvidriga - de våldför sig på den mänskliga naturen, menar han:

– Människor är ju "flockdjur"! Det är inte meningen att vi ska sitta ensamma i en cell 23 timmar om dygnet. Alla människor bryts nog successivt ned av sådant, säger han.

Av de 16 incidentrapporter som berör självmordsförsök och självskadebeteende framgår att fem häktade försökt hänga sig i cellen i snaror av tyg, fyra har skurit sig med plast- och porslin och två har slagit huvudena blodiga mot väggar och bordshörn

Dessutom har fem hamstrat medicin i sina celler och i två fall förgiftat sig själva, en gång så akut att hjärtat stannade. De här händelserna är lika dramatiskt som de låter, men samtidigt också en del av vardagen säger Bror Sandström, Kriminalvårdsinspektör och chef för Häktet i Gävle:

– Alla självmordsförsök är allvarliga. Tyvärr är det en del av vardagen när man jobbar på ett häkte - man möter personer som ofta befinner sig i kristillstånd, konstaterar han.

Utöver självskadorna har häktespersonalen under den granskade tidsperioden även rapporterat om skadegörelse, hot, våldsamt motstånd och rymningsförsök, plus många fel i häktets läkemedelshantering.

Längst ned i artikeln hittar Du en sammanställning av granskningens samtliga 117 incidenter vid Häktet i Gävle under den aktuella tidsperioden!

Anmärkningsvärt är att av totalt 117 incidenter beskrivs bara ett enda självmordsförsök som "MYCKET" allvarlig, 28 incidenter benämns "allvarliga" i incidentrapporterna och resten, även självmordsförsök, som "mindre allvarliga".

Häktespersonalens tolerans förefaller åtminstone på papperet vara hög, men Bror Sandström håller inte riktigt med om det:

– Nej, det ligger ingen värdering i att vi skriver "mindre allvarlig", "allvarlig", eller "mycket allvarlig" i våra rapporter! Det är en administrativ sak och graderingen bygger på att vi efteråt vet vilka konsekvenser som incidenterna fick.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".