Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Desperation vid 18-årsdagen - ensamkommande barn går under jorden

Publicerat tisdag 29 november kl 05.37
"Jag vet inte vart jag ska ta vägen"
(1:58 min)
För vissa är livet som papperslös bättre än att åka tillbaka till sitt hemland.
För vissa är livet som papperslös bättre än att åka tillbaka till sitt hemland. Foto: Fredrik Sandberg/TT

18-årsdagen utgör en skarp gräns för de barn som sökt asyl i Sverige, något som gör att risken för ett försvinnande ökar enligt Länsstyrelsen i Stockholm. Majoriteten av de ensamkommande barn i Gävleborg som var försvunna i våras hade precis fyllt 18 år eller fått sin ålder uppskriven.

Zaki kom till Gävle för ett år sedan men kommer ursprungligen på Afghanistan.   

Själv säger han säger att han är 17 år, men Migrationsverkets hävdar att han sannolikt är över 18 och därför klassas som vuxen. Och i och med att han har fått avslag på sin asylansökan innebär det att han omgående måste resa tillbaka till sitt hemland. Något som gjort att han helt tappat hoppet om livet.

— Just nu så känns det hopplöst. Jag känner mig hemlös och vet inte ens vart jag ska ta vägen, säger Zaki. 

Men Zaki är inte ensam - många är dem ensamkommande barn som fått sin ålder uppskriven eller att på 18-årsdagen, från en dag till en annan, räknas som vuxen.

För vissa är rädslan att bli utvisad så stor att de istället väljer att gå under jorden. Kartläggningen som gjorts av länsstyrelsen i Stockholm visar att det i våras fanns 80 barn försvunna i Gävleborg. Majoriteten av dessa hade precis fyllt 18 eller fått sin ålder uppskriven.

Och fler försvinnanden lär det bli framöver, menar Amir Hashemi-Nik, länsstyrelsens nationella utvecklingsledare, då många beslut står på tur att trilla in den närmsta tiden.

— I synnerhet när man tittar på de afghanska barnen, och att det är en större andel av dem som får avslag, så tror vi att det kommer att bli fler som hamnar i den här orossituationen, säger Amir Hashemi-Nik. 

De strängare asylreglerna sen i somras innebär dessutom att den som är vuxen och fått ett avslag, förutom att lämna landet omgående, också blir av med sitt boende och sin dagersättning.

— Sen har vi ju den nya praxis som Migrationsverket har också, där man ger uppehållstillstånd fram till 18-årsdagen men som innebär att man därefter måste åka hem, säger Amir Hashemi-Nik.

Eftersom Zaki överklagat Migrationsverkets avslag har han fortfarande rätt till boende, men nu bland vuxna en bra bit från skolan.

Finns det någonting som gör att du ändå orkar gå upp på morgonen?

— Nej det finns ingenting. Det kanske är mitt fel som människa, att jag borde straffas, säger Zaki. 

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.