Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gävleforskare kritisk till Pisa-testen

Publicerat tisdag 6 december 2016 kl 05.55
Pisa är ett politiskt spektakel
(1:48 min)
Pisa Daniel Pettersson HiG
1 av 3
Efter 16 års forskning sågar Högskolelektor Daniel Pettersson testens betydelse som kvalitetsmått. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Pisa Vallbacksskolan Anna-Karin Eriksson rektor
2 av 3
Vallbackskolans biträdande rektor Anna-Karin Eriksson tycker att Pisa fyller en funktion. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Pisa Tanja Hellgren lärare Vallbackskolan
3 av 3
Läraren Tanja Hellgren lägger mer vikt vid Läroplanen än vid Pisa-testen. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Ett viktig mått på skolans kvalitet eller ett politiskt spektakel? När resultatet av kunskapstestet Pisa 2015 presenteras i dag är det enligt politikerna ett kvitto på den svenska skolans kvalitet, samtidigt som forskare och lärare inte tillskriver testet samma betydelse.

Anna-Karin Eriksson, biträdande rektor vid Vallbacksskolan Gävle, instämmer åtminstone delvis i uppfattningen att Pisa är en viktig värdemätare av kunskapsnivån i skolan:

– Det är viktigt att skolkunskaperna kartläggs. Men vi måste samtidigt fundera på hur vi använder testresultatet, säger hon.

Världens största kunskapstest Pisa omfattade förra året 540 000 15-åringar i 72 länder. Sveriges resultat har på ett pinsamt sätt sjunkit som en sten sedan testen startade år 2000 och därför satsade för fem år sedan regeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen 2,6 miljarder kronor på mattelyftet som skulle vända den negativa trenden.

Den uttalade målsättningen var att Sverige skulle placera sig bland de 10 bästa OECD-länderna i 2015 års test vars resultat i matte, naturvetenskap och läsning alltså presenteras i dag torsdag.

Om målet nåtts återstår i skrivande stund att se, men klart är Pisa i flera års tid styrt inriktningen av den svenska skolpolitiken. Det konstaterar lektor Daniel Pettersson vid Högskolan i Gävle som i 16 års tid forskat på just den saken:

– Det är ett politiskt spektakel! Pisa-provet ses som en slags kvalitetsmätning av skolan, men det testet mäter är ju bara elevernas förmåga att fylla i just det testet, inget annat, säger han.

Det faktum att testet satts samman av väldigt många nationer förändrar inte den slutsatsen, menar Daniel Pettersson:

– Det jag är kritisk till är att politikerna tar för givet att kunskaperna som mäts är "de rätta", säger han.

Den okritiska inställningen gör det också möjligt att alltid använda Pisa-resultaten som argument i den skolpolitiska debatten, oavsett om det gått bra eller dåligt för Sverige:

– Det är det som är det geniala med Pisa! Resultatet kan användas av alla till allting! summerar Daniel Pettersson.

Därmed blir alltså Pisa en hyperintressant arena för politiska utspel, samtidigt som lärarna inte på samma sätt kan tillåta sig att ge ett enda enskilt test särskilt stor betydelse. Undervisning är ju mycket mer än så säger Tanja Hellgren, lärare i Svenska och Engelska vid Vallbacksskolan i Gävle.

– Det blir fel om man i sin undervisning utgår från Pisa-resultaten. Vi sätter fokus på läroplanen och ser de väl genomarbetade nationella proven som en viktig värdemätare. Förhoppningsvis ger det på sikt också förbättrade Pisa-resultat, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".