Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Den mytomspunna avrättningen i Trödje

Publicerat onsdag 10 maj kl 13.54
Sanningen om avrättningen i Trödje
(3:30 min)
Sebastian Mügges gestaltning vid avrättningsplatsen i Trödje.
1 av 2
Sebastian Mügges gestaltning vid avrättningsplatsen i Trödje. Foto: Marcus Fredriksson/P4 Gävleborg
Sebastian Mügges gestaltning vid avrättningsplatsen i Trödje.
2 av 2
Sebastian Mügges gestaltning vid avrättningsplatsen i Trödje.

År 1769 avrättades torparen Johan Persson vid Domarstenarna norr om Gävle. Nu visar det sig att sanningen om avrättningen var värre än sägnen.

Sveriges Fängelsemuseum i Gävle har i ett projekt låtit konstnärer gestalta sex av länets alla avrättningsplatser.

Vid domarstenarna i Trödje utanför Gävle har konstnären Sebastian Mügge skapat en gestaltning med tydliga paralleller till Texas, där dödsstraff fortfarande genomförs.

En absurd tivolikiosk fylld av krucifix, lika många som antalet avrättade i Texas och klotter med de dömdas sista önskningar ska levandegöra torparen Johan Perssons öde 1769.

Verkligheten överträffade dikten

Sägnen i bygden sa att Johan Persson ska ha dömts till hängning efter att ha strypt sin hustru, och gömt henne under golvtiljorna i flera år innan mordet uppdagades.

Men när Sveriges Järnvägsmuseum tittade närmare på fallet visade det sig att verkligheten hade ytterligare en brutal dimension.

– Jag var på väg att ge upp den här platsen när jag plötsligt fick kontakt med en släkting till den avrättade, berättar Desiree Kjellberg på Sveriges Fängelsemuseum som leder projektet "Gränsland, Mellanrum, Avgrunder".

Släktingen kunde ge Desiree ledtrådar som ledde till att hon kunde spåra domstolsprotokoll där det gick att läsa vad som hänt.

Stegling

Det visade sig att torparen mycket riktigt hade dödat sin fru, även om det inte var sant att han gömt henne i golvet.

Att han hade blivit hängd var däremot inte sant. Han blev steglad.

– Stegling var ett ganska vanligt, förstärkt dödsstraff i Sverige under 1700-talet, och det var för att andra människor som var på platsen skulle bli avskräckta från att begå brott, berättar Desiree Kjellberg.

Steglingen innebar att den dömde fick sin kropp uppskuren i sex delar och uppsatta på olika pålar.

– Sen fick det stå så. "Androm till varnagel", förklarar Desiree Kjellberg på Sveriges Fängelsemuseum.

Syftet med projektet "Gränsland, Mellanrum, Avgrunder" är ett samarbete mellan Sveriges Fängelsemuseum och Region Gävleborg.

Syftet är att med samtidskonst på ett urval av länets avrättningsplatser sätta platserna i relation till dödsstraffets fortsatta verkningar runt om i världen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".