Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

26-årige Ali lever som gömd i Gävleborg

Publicerat måndag 15 maj kl 14.56
"Jag kan inte sova på natten och jag är hela tiden orolig för polisen."
(1:59 min)
Bild tagen bakifrån på Alis rygg.
"Ali" är en av dom över 12 500 personer som lever som gömd i Sverige. Foto: Joakim Dahlbäck / Sveriges Radio

Stress, rädsla och oro över framtiden leder till psykisk ohälsa hos många personer som lever gömda. Över 80 gömda personer berättar för Sveriges Radio hur de lever.

I ett unikt samarbete har Sveriges Radios reporternätverk träffat 84 personer som lever gömda. Gemensamt för många är att de har psykiska problem. 69 av 84 svarar att de har det. Det kan handla om oro, ångest, sömnsvårigheter, posttraumatiskt stressyndrom och några säger att de har övervägt eller försökt ta sitt liv. 

En av de som gått under jord i Gävleborg är 26-årige Ali. Sedan i oktober förra året har han levt som gömd, ständigt oroad över vad som kan ske och utan möjlighet att planera sin framtid.

– Jag kan inte sova på natten och jag är hela tiden orolig för polisen och allt. När jag pratar i telefon är jag rädd för att de kanske avlyssnar den, säger han.

Ali, som egentligen heter något annat, har levt som gömd i snart åtta månader.

När vi träffas för första gången är han nyrakad, klädd i en blå vårjacka och svarta jeans och han spänner ögonen i mig när han berättar sin historia.

Han har med sig en yngre vän som stöd men kompisen lever till skillnad från Ali inte som gömd, och får gå i skola. Ali har inte rätt till utbildning eller jobb och får likt flera andra av dom som intervjuats för #gömdisverige klara sig på maten och pengarna han får från välgörenhet.

– Du har inga pengar, du har ingenting. Du kan inte göra någonting. Du måste hela tiden sitta på en plats och tänka. När jag kom till Sverige hade jag många mål i framtiden, men när jag fick avslag så tappade jag allt.

Alis familj är ursprungligen från Afghanistan, men han har bott i Iran hela sitt liv.

Hälften av familjen sökte asyl i Tyskland, men Ali och två andra syskon fortsatte till Sverige. Familjen i Tyskland har han inte träffat på tre år och han har bara kontakt då och då med syskonen i Sverige, som till skillnad från honom, slipper gömma sig.

Trots sin situation, ser Ali ingen annan lösning än att förbli gömd, i hopp om att en dag få uppehållstillstånd.

– Jag vet vad som skulle hända om jag lämnar Sverige och åker tillbaks till Afghanistan.

Vad är det då?

 – Dem kommer döda mig direkt. Jag har inget alternativ. Vill jag dö eller vill jag vara gömd? Då bestämmer jag att jag ska vara gömd.

Ali heter egentligen något annat.

Så gjordes #gömdisverige

Med #gömdiSverige vill Sveriges Radios reporternätverk skildra gömda personers egna berättelser. Det diskuteras ofta om dem men sällan hörs deras egna röster. Reportrar på 19 av landets P4 kanaler har deltagit och tillsammans har vi pratat med 84 gömda.

Det finns olika typer av gömda. Vi valde att avgränsa oss till personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag och avvisningsbeslut men valt att inte återvända utan istället leva kvar i Sverige.

Vi vill berätta hur de bor, får mat, kläder och pengar. Hur de mår, både psykiskt och fysiskt och varför de inte återvänt till respektive hemland efter avvisningsbeslut.

För att få svar som går att sammanfatta så gjorde vi ett frågeformulär som samtliga reportrar har använt sig av. Men svaren vi fått kan inte ses som ett statistiskt underlag eftersom vi inte gjort ett slumpmässigt urval av samtliga gömda som finns i landet. Vi har intervjuat de vi har lyckats lokalisera. Det vi redovisar är vanliga svar vi har fått av de 84 personer vi intervjuat och ger exempel på hur livet kan se ut för en gömd person.

Detta har gömda rätt till

Skola
Barn som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma utbildning som barn som är bosatta i Sverige - grundskola eller motsvarande. Samt gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år. Uppskattningsvis går 2000-4000 papperslösa barn i skolan i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag för kostnader för dessa barn, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag fördelat på de kommuner som sökte.

Sjukvård
Papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård som inte kan vänta, det är vårdpersonalen som bestämmer om vården är akut. Personer under 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn bosatta i landstinget där vården söks. 
2015 registrerades nästan 30 000 besök av papperslösa i sjukvård och tandvård (luckor i statistiken: Stockholm och Skåne har inte redovisat tandvård, Västra Götalandsregionen inte primärvård). 
Under 2015 uppgick landstingens registrerade kostnader för vård av papperslösa till 150 miljoner kronor.

Hur många papperslösa finns det i Sverige?
Svårt att veta och beror på hur man räknar. I vår rapportering talar vi om människor som varit asylsökande, fått avslag och förlorat sina rättigheter som asylsökande men ändå valt att stanna kvar i Sverige. Det är dem Migrationsverkets senaste siffror handlar om, återvändandeärenden. Fyra år efter ett avvisningsbeslut preskriberas ärendet och försvinner från statistiken, eftersom personen då har rätt att söka asyl igen.

Efterlysta av polisen
2017 t.o.m mars = 12 591
Migrationsverkets prognos 2018 = 16 100
Men denna siffra är mycket svår att uppskatta säger gränspolischefen Patrik Engström till Sveriges Radio. En del av dem kan ha rest till andra länder, samtidigt som det kan finnas ett stort mörkertal. Till exempel personer som inte gett sig till känna hos Migrationsverket. 

Källor: Skolverket, 1177 Vårdguiden, Statskontoret, Migrationsverket, Polisen

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".