Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gävleborg erbjuder utökad vård till papperslösa

Publicerat torsdag 18 maj kl 14.57
Regionrådet Hanna-Karin Linck om utökad vård för papperslösa i Gävleborg
(2:05 min)
Gävle sjukhus
Foto: Magnus Hansson/Sveriges Radio

Gävleborg är ett av sex län i landet som erbjuder utökad vård till asylsökande och papperlösa. Enligt regionrådet Hanna-Karin Linck är det bland annat av rent humanistiska skäl.

Asylsökande och papperlösa har enligt lagen rätt till akut sjukvård när nöden kräver det. Men i Gävleborg har dessa människor även rätt till planerad sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel på samma villkor som invånarna i Gävleborg. Detta efter ett beslut från Regionfullmäktige förra året.

Enligt Hanna-Karin Linck, regionråd för Centerpartiet, resonerade man att det dels var en humanistisk rättighet.

– Det här är människor av kött och blod som ofta har flytt från sitt land. De kommer hit till Sverige med drömmar om att bygga ett nytt liv här. Asylsökande skulle ju bli våra medborgare så då tyckte vi att det var viktigt att visa att vi är ett varmt län som tar emot och välkomnar, säger hon.

Den andra huvudsakliga anledningen var för vårdpersonalens skull.

– Det är ett etiskt dilemma för våra medarbetare om de ska säga till en person att "dig behandlar jag, men inte dig. Du får vänta."

Men att papperslösa och asylsökande får rätt till vård som i många andra län endast är till för de egna medborgarna, är ingenting som kommer att påverka vårdköerna, menar regionrådet.

– Det handlar inte om att någon kan tränga sig före i kön, utan det här är medicinskt bedömt efter behov. Vi ser att de papperslösa som söker vård i dag, söker det för att det är absolut nödvändigt eftersom det finns en stor rädsla för att bli upptäckt och utvisad, säger Hanna-Karin Linck.

Så gjordes #gömdisverige

Med #gömdiSverige vill Sveriges Radios reporternätverk skildra gömda personers egna berättelser. Det diskuteras ofta om dem men sällan hörs deras egna röster. Reportrar på 19 av landets P4 kanaler har deltagit och tillsammans har vi pratat med 84 gömda.

Det finns olika typer av gömda. Vi valde att avgränsa oss till personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag och avvisningsbeslut men valt att inte återvända utan istället leva kvar i Sverige.

Vi vill berätta hur de bor, får mat, kläder och pengar. Hur de mår, både psykiskt och fysiskt och varför de inte återvänt till respektive hemland efter avvisningsbeslut.

För att få svar som går att sammanfatta så gjorde vi ett frågeformulär som samtliga reportrar har använt sig av. Men svaren vi fått kan inte ses som ett statistiskt underlag eftersom vi inte gjort ett slumpmässigt urval av samtliga gömda som finns i landet. Vi har intervjuat de vi har lyckats lokalisera. Det vi redovisar är vanliga svar vi har fått av de 84 personer vi intervjuat och ger exempel på hur livet kan se ut för en gömd person.

Detta har gömda rätt till

Skola
Barn som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma utbildning som barn som är bosatta i Sverige - grundskola eller motsvarande. Samt gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år. Uppskattningsvis går 2000-4000 papperslösa barn i skolan i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag för kostnader för dessa barn, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag fördelat på de kommuner som sökte.

Sjukvård
Papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård som inte kan vänta, det är vårdpersonalen som bestämmer om vården är akut. Personer under 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn bosatta i landstinget där vården söks. 
2015 registrerades nästan 30 000 besök av papperslösa i sjukvård och tandvård (luckor i statistiken: Stockholm och Skåne har inte redovisat tandvård, Västra Götalandsregionen inte primärvård). 
Under 2015 uppgick landstingens registrerade kostnader för vård av papperslösa till 150 miljoner kronor.

Hur många papperslösa finns det i Sverige?
Svårt att veta och beror på hur man räknar. I vår rapportering talar vi om människor som varit asylsökande, fått avslag och förlorat sina rättigheter som asylsökande men ändå valt att stanna kvar i Sverige. Det är dem Migrationsverkets senaste siffror handlar om, återvändandeärenden. Fyra år efter ett avvisningsbeslut preskriberas ärendet och försvinner från statistiken, eftersom personen då har rätt att söka asyl igen.

Efterlysta av polisen
2017 t.o.m mars = 12 591
Migrationsverkets prognos 2018 = 16 100
Men denna siffra är mycket svår att uppskatta säger gränspolischefen Patrik Engström till Sveriges Radio. En del av dem kan ha rest till andra länder, samtidigt som det kan finnas ett stort mörkertal. Till exempel personer som inte gett sig till känna hos Migrationsverket. 

Källor: Skolverket, 1177 Vårdguiden, Statskontoret, Migrationsverket, Polisen

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".