Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Professor emeritus i finsk-ugriska språk, Lars-Gunnar Larsson.
1 av 2
Professor emeritus i finsk-ugriska språk, Lars-Gunnar Larsson. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi
Renskrivet utdrag från Holmbergers uppteckning från 1771.
2 av 2
Renskrivet utdrag från Holmbergers uppteckning från 1771. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sámi.
Lyssna
(1:57 min)
Ordlista från 1700-talet från Valbo stärker samisk historia
Publicerat onsdag 14 februari kl 11.48

För över 100 år sedan hittas en samisk ordlista – nedtecknad 1771 i Valbo utanför Gävle. Nu har professor Lars-Gunnar Larsson skrivit en bok om det bortglömda och utdöda samiska språket, rapporterar Sameradion och SVT Sápmi.

Det var på 1770-talet som Linné-lärljungen och sedermera prästen Per Holmberger träffade en grupp samer i Valbo, utanför Gävle.

Holmberger upptecknade både en traditionell björnvisa och en lista med drygt 1 600 samiska ord.

Ordlistan föll i glömska men upphittades 1911 och bedömningen var att ordlistan hade sitt ursprung hos samer som kommit norrifrån.

Professor emeritus i finsk-ugriska språk i Uppsala, Lars-Gunnar Larsson, har i många år studerat ordlistan och gör i sin bok Per Holmberger och sockenlapparnas språk en helt annan tolkning.

Ordlistan innehåller ord som är helt anpassade till sin omgivning med benämningar på djur och växter som inte förekommer norr om Dalälven.

Det mest karaktäristiska exemplet är växten bosyska som samerna enligt Holmbergers ordlista kallade för gosen milkie grasi – komjölksgräs.

Men samerna hade också ett femtiotal termer för både renskötsel och jordbruk, men även för skräddar- och skomakarsysslor – något som samerna längre norrut inte hade.

Lars-Gunnar Larssons slutsats är att samerna levt i området i många år innan ordlistan upprättades – en slutsats som stöds av annan forskning, bland annat finns mängder med uppgifter i både tingsprotokoll och kyrkböcker om samisk närvaro i Mälardalen åtminstone från 1600-talet och framåt.

Dessa samer levde på småskalig renskötsel, hantverk och jakt – framförallt försåg samerna allmogen med förstklassigt rothantverk.

Men samernas närvaro sågs inte med blida ögon – framför allt av kyrkan och myndigheterna som trodde att samerna trängt i området norrifrån i sen tid, trots att de själva hävdade att de alltid bott i området.

Samerna mer eller mindre tvingades överge sitt nomadliv för att övergå till ett bofast liv avlönade av socknarna för göra hantverk och slakta hästar, hundar och katter åt allmogen.

Dessa samer kom att kallas för sockenlappar och det var just en sockensamisk grupp som Per Holmberger träffade i Valbo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".