Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ingen vård för trauman

Publicerat torsdag 4 juli 2002 kl 17.08
Många av de flyktingar som finns i länet bär ofta med sig krigspsykoser, trauman från det krig det flytt ifrån. Men resurserna att hjälpa flyktingarna att bearbeta händelserna är begränsade och för barn under 18 år är stödet obefintligt.
I Gävle finns det ungefär 900 människor som bär med sig trauman från krig i hemlandet. De kommer från Irak, Iran, Somalia och Bosnien. Symtomen är hjärtbesvär, huvudvärk, sömnsvårigheter. Att få hjälp att bearbeta de här krigspsykoserna kräver ingen lång och dyrbar behandling, endast några timmar av samtalsterapi, ibland kombinerad med medicinering. I vissa fall är endast det formulär, där flyktingen får besvara frågor kring sina upplevelser, en stor hjälp. Frågor såsom: Har du tvingats skada andra, har du sett andra utsättas för våld, har någon du håller av försvunnit eller dött? Men när det gäller barn, som kanske upplevt kriget på nära håll, sett mamman eller syskon våldtas, sett anhöriga dödas, fått sina hem raserade, finns inga möjligheter att låta dem bearbeta upplevelserna. Enligt Kerstin Hansson vid SAMTT, Samverkan tortyrskadade traumatiserde flyktingar i Gävle, krävs nu ordentliga resurser, psykologer och insatser från barnpsykiatrin för att hjälpa dessa barn. Det saknas pengar och resurser. Ibland kan Kerstin Hansson ana en viss rädsla hos personalen att behandla barnen. - Det är en bomb vis sitter på, säger Kerstin Hansson. Barn, som inte får bearbeta den här typen upplevelser, blir aggressiva, blir illojala mot samhället, tappar sin respekt för vuxna och kan i framtiden bli farliga människor, säger hon.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.