Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Inte världens miljöbästa skogsbruk
Fre 28 sep 2012 kl 12:10
För snart tjugo år sedan fick Sverige en ny skogsvårdslag som blivit berömd för sin portalparagraf: att miljön ska väga lika tungt som produktionen. Lagen var ett svar på den häftiga debatten runt kalhyggesbruket... och larmen om att utarmningen av skogslandskapet hotade mängder av djur och växtarter.

För snart tjugo år sedan fick Sverige en ny skogsvårdslag som blivit berömd för sin portalparagraf; att miljön ska väga lika tungt som produktionen. Lagen var ett svar på den häftiga debatten runt kalhyggesbruket och larmen om att utarmningen av skogslandskapet hotade mängder av djur och växtarter.

Idag står det högstubbar – träd som kapats på fyra meters höjd – på nästan vartenda hygge. Enstaka gamla träd, trädridåer eller små trädgrupper är andra former av hänsyn. Men avgörandet i det dagliga skogsbruket är ingen enkel utmaning.

- Att ta lika mycket hänsyn till miljö och produktion är lite av en flergradsekvation att lösa, säger  Anders Bengtsson, en av Sveriges 330 000 privata skogsägare.

Utländska studier visar att minst femton procent bör lämnas för att gammelskogens djur och växter ska kunna leva kvar. Genomsnittet i Sverige är tre procent.

En annan studie som jämfört hur mycket som lämnas i samband med avverkning i olika länder slår hål på bilden av Sverige som ett föregångsland. Tillsammans med Norge och Finland ligger Sverige i botten.

Trots det anser naturvårdsprofessorn Lena Gustafsson att naturhänsynen spelar en stor roll, inte minst som byggstenar för framtidens skogar.

- Varje sparat träd är bättre än inget. Fortsätter vi så här kommer våra skogar att se annorlunda ut i framtiden, säger hon

Medverkande:
Lena Gustafsson, professor i Naturvårdsbiologi SLU UppsalaBengt
Gunnar Jonsson, professor i växtekologi Mittuniversitetet Sundsvall
Anders Bengtsson, privatskogsägare i Ljungby

Reportrar: Lena Näslund och Tomas Lindberg

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
"Hej allihop, jag är transsexuell!" Kl 12:10(19 min)

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Den franska terrorns nya ansikte Igår kl 12:10(19 min)

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Gångvänlig stad och smart tidtabell ger hållbara... Fre 12 jan kl 12:10(19 min)

På årets Transportforum blandas heta trender som självkörande bilar och elfordon med mer grundläggande sätt att förflytta sig, som med cykeln eller de egna fötterna. Bra idéer behövs på båda fronter.

På årets Transportforum blandas heta trender som självkörande bilar och elfordon med mer grundläggande sätt att förflytta sig, som med cykeln eller de egna fötterna. Bra idéer behövs på båda fronter.

Vetenskapsradion spanar mot 2018 Tor 11 jan kl 12:10(20 min)

Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är något av det Vetenskapsradion väntar av vetenskapsåret 2018.

Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är något av det Vetenskapsradion väntar av vetenskapsåret 2018.

När traktorn kom till byn Ons 10 jan kl 12:10(19 min)

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".