Hoppa till textinnehållet Sajtkarta Support Kontakta Sveriges radio Spelaren Alla kanaler

Vetandets värld

P1 varje vardag kl 12.10, med repris kl 23.07
Vetandets värld

Trycket mot gamla skogar ökar

Måndag 01 oktober 2012 kl 12:10 3 kommentarer

Om bara ett tiotal år kommer det inte att finnas skog som aldrig varit kalavverkad utanför reservaten. Trycket mot de oskyddade äldre skogarna är stort, eftersom det är där det finns avverkningsmogen skog.

Trots att miljön ska väga lika tungt som produktionen enligt skogsvårdslagen. Trots att samhället satsat stora pengar på att köpa in och bevara skog, så minskar inte antalet rödlistade djur- och växtarter i svenska skogar.

Flera arter som varit vanliga - som den tretåiga hackspetten - fortsätter att minska. Förebilden till glittret i granen – hänglaven Långskägg – ligger illa till precis som mängder av vedlevande svampar, lavar och insekter.

Artdatabanken har gjort en analys av 800 skogslevande rödlistade arter och kommit fram till att 550 av dem är beroende av gammal skog.

- De klarar inte av hyggesfasen, inte ens med miljöhänsyn, säger Anders Dahlberg.

Forskarna har kommit fram till att ungefär tjugo procent av skogarna behöver skyddas från skogsbruk om vi ska kunna bevara skogarnas alla växter och djur.  Idag är ungefär två procent skyddat nedanför fjällskogarna . Till det ska läggas skogsbrukets frivilliga avsättningar. Hur stora de är tvistar myndigheterna om.

- Det finns inget utrymme att avverka skog med höga naturvärden. Det är bara ekonomiskt försvarbart om målen att bevara mångfalden som politikerna satt upp bara är pappersprodukter, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor på Mittuniversitetet.

Skogsprofessorn Per Angelstam visar ett restaureringsprojekt i Sveaskogs Färna ekopark där granen huggits bort och istället släpps solen nu in i aspskogen.

- Redan efter ett par år börjar hackspettarna öka i den insektsrika skogen, säger han.

Idag handlar det om att restaurera yngre skogar för att få ihop 20 procent att skydda. Att snabba på lövskogarnas återkomst och mängden döda och döende träd som är livsviktiga för mängder av organismer.

Medverkande:

Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi Mittuniversitetet
Per Angelstam, professor forskargruppen Skog, landskap och samhälle SLU Skinnskatteberg
Anders Dahlberg, Artdatabanken

Reportter: Lena Näslund

Nyckelord

Den svenska skogen

Du måste aktivera javascript för att se sverigesradio.se korrekt. Läs mer på sverigesradio/support

 

Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.

Om du har frågor om eller synpunkter på Sveriges radios webbradio kan du höra av dig till webmaster@sverigesradio.se

Vill du dela med dig?

Dela ut en viss tidpunkt i ett ljudklipp

Högerklicka på tidsaxeln och välj ”Dela ut till aktuell tidpunkt” så får du en länk som startar ljudet på en visst plats i ljudet. Detta fungerar bara på ljudklipp, inte direktsändningar

Vill du dela med dig?

Ljudklippet startas på det antal sekunder som du har valt. Den du delar till kan även spola tillbaka till början av ljudklippet och lyssna på hela klippet.

Mina favoriter

  • Du kommer alltid åt dina favoritprograms senaste avsnitt och dina favoritkanaler med bara ett klick.

    Lägg till så många du vill!

Spelkö

  • Du kan spara klipp och program i en spelkö. Klicka på pilen efter en ljudlänk och välj att lägga på kö.

Historik

  • Allt du lyssnat på kommer du alltid åt med bara ett klick.

    Alla ljudklipp du lyssnar på hamnar här.

Rensa
Hjälp
Byt ljudkvalitet: