Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Två år under isen i Antarktis
Ons 07 nov 2012 kl 12:10
För 60 år sen i år återvände den norsk-brittisk-svenska Antarktisexpeditionen till Europa efter att ha vistats nästan två år på forskningsstationen Maudheim. Det var världens första stort upplagda internationella... polarexpedition, och ännu 2012 finns expeditionsmedlemmar kvar i livet som kan berätta.

Polarforskaren Charles Swithinbank i Cambridge, England är en av fyra återstående av de ungefär 20 man som under olika perioder 1950-51 vistades på Maudheim.
− Vi levde väldigt tätt in på varann men alla var rädda för att orsaka konflikter som kunde gå ut över forskningen, minns han.

Maudheim bestod av två svenska trähus, ca 8x8 meter som byggdes upp på shelfisen vid Antarktis kust. Men snöfall och snödrev begravde snart stationsbyggnaderna i snö och is så att endast några master och själva takåsarna stack upp över ytan.
− Det var en hel värld under snön med tunnlar, gångar och en rad utrymmen som vi grävde ut för olika ändamål, säger Charles Swithinbank.

Expeditionen syddes ihop av glaciologiprofessorn Hans Ahlmann i Stockholm som hade goda kontakter i särskilt Norge men också i England.
− För norrmännen var det politiskt viktigt att göra expeditionen för att markera att det aktuella området på Antarktis, Dronning Maud Land, skulle bli ett norskt anspråk på kartan, säger Swithinbank. Tyskarna hade nämligen 1939 varit där och kartlagt området samt döpt om det till Neuschwabenland.

För Hans Ahlmann, som inte själv följde med på expeditionen, var det viktigaste att få reda om den klimatförändring han på 1920- och 30-talen noterat i Arktis även omfattade Antarktis.
− Vi såg då inga tecken på att isarna i Antarktis var på tillbakagång. Men redan några år senare kunde vi genom att lägga samman resultat från olika forskningsfärder i norr och söder, konstatera att det handlade om global uppvärmning, säger Charles Swithinbank.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Kvinnan som skrev världens första roman Mån 13 nov kl 12:10(20 min)

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".