Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Robert Lefkowitz förklarade koffeinkicken
Mån 19 nov 2012 kl 12:10
Robert Lefkowitz är en av årets nobelpristagare i kemi. Han har upptäckt de så kallade g-proteinkopplade receptorerna som sitter på ytan till cellerna i våra kroppar. Det är cellernas porttelefon som tar... emot meddelanden från både kroppens egna signalsubstanser, och från yttre stimuli som synintryck, lukt och smak. Vi besöker nobelpristagaren vid Duke University i North Carolina.

Han ser ut att trivas med livet, Robert Lefkowitz. Han passar på att ropa in en beställning på mer kaffe genom luckan innan vi sätter oss ner. Och så fort han uttalar ordet coffee hörs det att New York-bon i honom finns kvar, efter närmare 40 i år i North Carolina. Och han är inte sen att berätta om hur hans egna upptäckter bland annat handlar just om kaffets effekter på oss.

Koffeinet är en drog som binder till en typ av receptorer som sitter på ytan till bland annat nervceller, och som tillhör just den receptorfamilj  som Robert Lefkowtiz studerat, så kallade g-proteinkopplade receptorer.

Koffeinet i kaffet blockerar  adenosinreceptorer som annars är mottagliga för kroppens eget adenosin, ett ämne som anses bidra till att vi blir sömniga. Koffeinet gör oss alltså piggare, genom att blockera de receptorer som annars skulle tala om för våra nervceller att det börjar bli dags att sova.

De här receptorerna kan beskrivas som cellens porttelefon, eller ett lås som måste låsas upp för att cellen ska kunna ta emot ett meddelande och reagera när signalsubstanser i kroppen talar om att något ska hända. Det kan till exempel handla om adenosinet som gör oss sömniga, eller adrenalin som tvärt om talar om att det är dags att skärpa alla sinnen och göra sig redo för strid eller flykt.

Över hälften av dagens läkemedel agerar också via g-proteinkopplade receptorer på celler i olika delar av kroppen.  Betablockerare för att stabilisera hjärtat, antihistamin mot allergier, antikoagulerande medicin för att förhindra blodproppar, listan kan göras nästan hur lång som helst på läkemedel som fungerar genom att blockera  receptorer på cellernas yta.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

En man skjuter dödliga skott mot en konsertpublik i Las Vegas. Efteråt beskylls chockade överlevande för att ha spelat teater. Vad i våra hjärnor får oss att tro på dessa otroliga...

Mystisk njursvikt sprids över världen Tis 12 dec kl 12:10(19 min)

Allt fler länder har drabbats av en okänd global epidemi av njursvikt som inte beror på det vanliga, alltså diabetes eller högt blodtryck. I Centralamerika har minst 20 000 personer dött.

Redan nästa år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det?

Han bygger rymdfilmer på fysikens lagar Fre 08 dec kl 12:10(19 min)

Nobelpristagaren Kip Thorne använder nu sina kunskaper i fysik för att bidra till filmskapande, senast Interstellar. Det har lett till nya metoder att ta fram grafik och bilder på svarta hål och...

Det vågade klivet in i en ny astronomi Tor 07 dec kl 12:10(20 min)

Forskarna hade laddat för gravitationsvågor i ett halvsekel. När upptäckten plötsligt gjordes var det svårt att tro på den. Nu vet vi att den var på riktigt, och att astronomin gått in i en ny epok.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".