Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner på Cementa industri med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gotland.
(Publicerat igår kl 19.24)
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld

Från stövlar till lågskor – om fascismens historia

Tor 22 nov 2012 kl 12:10
Ultranationalistiska partier blir allt starkare i Europa, och nu hävdar flera forskare att det vore mer korrekt att kalla dessa partier för fascistiska. I Vetandets värld diskuterar historikern och journalisten... Henrik Arnstad och historikern Lena Berggren fascismens historia och vilket idéhistoriskt arv av fascism som dagens ultranationalistiska rörelser bär på. Förtydligande: Henrik Arnstad är verksam som vetenskapsjournalist med inriktning på historia och han har publicerat flera självständiga verk inom området, men han har inte avlagt kandidatexamen eller någon annan högre examen inom det akademiska ämnet historia./Vetenskapsredaktionen SR

– Fascism förvandlades ju till ett skällsord efter andra världskriget och är inget epitet som dagens ultranationalistiska partier själva gärna kallar sig, menar Henrik Arnstad, vars artikel i Dagens Nyheter i förra veckan argumenterade för att Sverigedemokraterna borde definieras som ett fascistiskt parti.

Historikern Lena Berggren menar att trots att fascismen ömsat skinn under efterkrigstiden så hittar man många äldre fascistiska grundtankar i partier som Sverigedemokraterna.

– Till exempel pratar man inom Sverigedemokraterna inte längre om rasism, men man har fortfarande en kulturessentialistisk bild av världen, menar hon.

Enligt Lena Berggren har också Sverige, trots att fascistiska partier traditionellt spelat en mycket liten roll i landet, haft en viktig roll i de ultranationalistiska och fascistiska rörelsernas ideologiska utveckling under efterkrigstiden. Här opererade tidigare den så kallade Malmörörelsen, som var en viktig mötesplats för ultranationalister, fascister och nynazister i deras arbete för att omformulera rörelsernas ideologiska tankar under efterkrigstiden. Ifrån Sverige skulle också ultranationalistiska politiska flygblad och sedemera vit makt-musik distribueras.

I programmet hör vi också Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson och huvudförfattare till partiets senaste principprogram. Mattias Karlsson håller inte med om Henrik Arnstads beskrivning av Sverigedemokraterna:

– Nej vi är inte ultranationalister. Däremot är ju nationalismen en del av vår socialkonservatism. Men för att koppla ihop oss med fascismen så måste han ju påvisa tydliga kopplingar mellan oss och de drag som är unika för fascismen, och nationalismen är ju inte på något sätt unik för fascismen. Den har ju anammats av både liberaler, socialister och konservativa historiskt.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Igår kl 12:10(19 min)
Tis 23 maj kl 12:10(20 min)
Mån 22 maj kl 12:10(19 min)
Fre 19 maj kl 12:10(19 min)
Tor 18 maj kl 12:10(20 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".