Från stövlar till lågskor – om fascismens historia

Fascistledaren Sir Oswald Mosley hyllas av demonstrerande svartskjortor i London 1936. Foto: SVT Bild
Fascistledaren Sir Oswald Mosley hyllas av demonstrerande svartskjortor i London 1936. Foto: SVT Bild

Ultranationalistiska partier blir allt starkare i Europa, och nu hävdar flera forskare att det vore mer korrekt att kalla dessa partier för fascistiska. I Vetandets värld diskuterar historikern och journalisten Henrik Arnstad och historikern Lena Berggren fascismens historia och vilket idéhistoriskt arv av fascism som dagens ultranationalistiska rörelser bär på.

Förtydligande: Henrik Arnstad är verksam som vetenskapsjournalist med inriktning på historia och han har publicerat flera självständiga  verk inom området, men han har inte avlagt kandidatexamen eller någon annan högre examen inom det akademiska ämnet historia./Vetenskapsredaktionen SR

Sändes torsdag 22 november 2012 kl 12:10

– Fascism förvandlades ju till ett skällsord efter andra världskriget och är inget epitet som dagens ultranationalistiska partier själva gärna kallar sig, menar Henrik Arnstad, vars artikel i Dagens Nyheter i förra veckan argumenterade för att Sverigedemokraterna borde definieras som ett fascistiskt parti.

Historikern Lena Berggren menar att trots att fascismen ömsat skinn under efterkrigstiden så hittar man många äldre fascistiska grundtankar i partier som Sverigedemokraterna.

– Till exempel pratar man inom Sverigedemokraterna inte längre om rasism, men man har fortfarande en kulturessentialistisk bild av världen, menar hon.

Enligt Lena Berggren har också Sverige, trots att fascistiska partier traditionellt spelat en mycket liten roll i landet, haft en viktig roll i de ultranationalistiska och fascistiska rörelsernas ideologiska utveckling under efterkrigstiden. Här opererade tidigare den så kallade Malmörörelsen, som var en viktig mötesplats för ultranationalister, fascister och nynazister i deras arbete för att omformulera rörelsernas ideologiska tankar under efterkrigstiden. Ifrån Sverige skulle också ultranationalistiska politiska flygblad och sedemera vit makt-musik distribueras.

I programmet hör vi också Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson och huvudförfattare till partiets senaste principprogram. Mattias Karlsson håller inte med om Henrik Arnstads beskrivning av Sverigedemokraterna:

– Nej vi är inte ultranationalister. Däremot är ju nationalismen en del av vår socialkonservatism. Men för att koppla ihop oss med fascismen så måste han ju påvisa tydliga kopplingar mellan oss och de drag som är unika för fascismen, och nationalismen är ju inte på något sätt unik för fascismen. Den har ju anammats av både liberaler, socialister och konservativa historiskt.

Dela

Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Läs mer på sverigesradio/support

Sveriges Radios Webbspelare

Du kan starta och stoppa webbspelaren med alt + 8

Ljudkvalitet:
--:--
--:--