BIRGITTE ALSTED - TONSÄTTAREN SOM INSPIRERAS AV LIVETS EGEN DRAMATIK
Vi skall till Köpenhamn och möta en av Danmarks grand old ladies inom den elektroakustiska musiken. Birgitte Alsted fyllde 70 år 2012 och firade detta med ett hejdundrande kalas och tre konserter samma dag i Huset i centrala Köpenhamn! Birgitte Alsted tilldelades 2012 danska Statens Kunsfonds livstidlön ”för sin förmåga att förnya sig”. 2011 fick hon den danska Statens Konstfonds särskilda ”Komponistpris för Kvinnor.” Priset är på 75 000 danska kronor och hon fick det för sitt ljudverk Agnetes Latter – Agnetes skratt.
Ljudverket är inspirerat av skulpturgruppen Agnete og Havmanden av danska konstnären Suste Bonnén. Skulpturgruppen står under vatten i Slotsholmens kanal i centrala Köpenhamn och den består av Havsmannen och de sju söner han fick med Agnete, som har flyttat och lämnat dem där för alltid. Ursprunget är en känd dansk visa som skrevs för flera hundra år sedan.
Birgitta Tollan, som följt Birgitte Alsteds verksamhet under många år, mötte tonsättaren i Frederiksbergs Have i Köpenhamn för att prata om det prisade verket, ge en bakgrund till Birgitte Alsteds musik och få reda på vad en Havsman egentligen är.
1971 var Birgitte Alsted klar med sin konservatorietutbildning i violin på Det Kgl. Danske Musikkonservatoriet, och hon studerade vidare i Warszawa. Tidigt hade Birgitte Alsted sällat sig till Gruppen för Alternativ Musik, som var en grogrund och en plantskola för ensemblemusiker och spirande tonsättare. Svenska volinduon Duo Gelland och ackordeonisten Marie Wärme är några akustiska musiker som Birgitte Alsted gärna samarbetar med.
Birgitte Alsted, som komponerat över 90 musikstycken, har under senare år arbetat med elektroakustik och installationskonst. Hennes ljudverk inspireras ofta av livets egen dramatik: glädje, sorg och det att vara människa. Nyfiket, osentimentalt och kraftfullt avsöker hon det yttre och det inre hos oss.
Birgitte Alsted har alltid haft en hatkärlek till teknik. Som 64-åring tog hon därför en master i elektroakustisk musik, vid DIEM i Århus, eftersom hon inte ville gå i graven utan att förstå litet mer, som hon själv säger. Hon använder alltid konkret musik i sina verk; gärna vardagliga ljud som en gnisslande dörr, en knarrande skrivbordslampa eller vindens vinande under studiodörren.