Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.
Ett avsnitt från Språket
På rätt plats - om bokstäver och tangentbord
Ons 02 jan 2013 kl 19:03
Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas... QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna. Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värlVeckans alla frågor: - vilka bokstäver är vanligast? - stavningen ’pängar, häld, modärn’ från 1929 - uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare? - varför kan man höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal? - ’stod’ som uttalas ’stog’, för det mesta, men ’sto’ i Ålandssvenska - ’vart’ i stället för ’var’ - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet
Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Språket

En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd.

Kung = kön eller kvinna? Mån 11 dec kl 14:03(24 min)

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé.

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen?

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket?

Hur pratade man på 40-talet? Mån 20 nov kl 14:03(24 min)

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien ”Vår tid är nu” som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så – och varför.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".