Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
När vetenskapen byter spår
Fre 28 dec 2012 kl 12:10
I år är det 50 år sedan den amerikanske fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn gav ut sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. Kuhns bok revolutionerade synen på hur vetenskap går till... och blev skolbildande inom vetenskapshistorien. Men vad säger Kuhns idéer om dagens vetenskap? Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har talat med idéhistorikern Christer Nordlund vid Umeå universitet och molekylärbiologen Mathias Uhlén på Sci Life lab i Stockholm.

Kuhn införde begreppet paradigm för att beskriva den ram inom vilken olika vetenskaper bedrivs. Endast undantagsvis sker verkligt nydanande upptäckter inom vetenskapen ansåg Kuhn, sådana upptäckter som kan få oss att se världen på ett helt nytt sätt. Och sådana vetenskapliga revolutioner kallade han paradigmskiften. Ett helt nytt synsätt som tränger ut, eller kompletterar ett gammalt.

Kuhns bok har blivit en av vetenskapshistoriens verkliga klassiker och hans teser gav i sig upphov till  ett paradigmskifte i synen på hur vetenskap bedrivs. Han har format generationer av forskare och idéhistoriker, men hur står sig hans teorier idag? DNA-molekylens struktur fastställdes 1953, och upptäckten nobelprisbelönades 1962, alltså samma år som Thomas Kuhns bok om de vetenskapliga revolutionerna kom ut.

Men om denna vetenskapliga revolution skriver Thomas Kuhn ingenting. Men det är inte lika konstigt som det låter. Kuhns blindhet för vad som pågick just då stämmer väl överens med hans beskrivning av vetenskapliga revolutioner. De är i allmänhet så långsamma att vi inte ser dem när vi är mitt upp i dem.

Men den vetenskapliga revolution som upptäckten av DNA-molekylens struktur satte igång är fortfarande är i rullning. Vid det nya Sci life lab utanför Stockholm är det meningen att biomedicinska kartläggnignar av celler och arvsmassa ska leda till de nya medicinska genombrott som läkemedelsindustrin skriker efter. Det handlar om ett gigantiskt datainsamlande för att få en komplett bild av hur och var i kroppen olika delar av vårt DNA och signalmolekylen uttrycks, och kanske framförallt hur livets byggstenar, proteinerna, sätts ihop till olika organ och funktioner.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Att vilja men inte kunna hjälpa - om livet... Kl 12:10(20 min)

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till... Fre 16 feb kl 12:10(19 min)

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro Tor 15 feb kl 12:10(20 min)

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Sepsis - den bortglömda sjukdomen Ons 14 feb kl 20:35(20 min)

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

På jakt efter ormgiftsserum i Indonesien Tis 13 feb kl 12:10(20 min)

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".