Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.
Ett avsnitt från Konflikt
Kan terrorkriget ta slut?
Lör 26 jan 2013 kl 09:03
Om ett möjligt slut i sikte efter 11 och ett halvt års krig. Vad händer med Guantanamofångarna, drönarattackerna och CIA om USA deklarerar seger i kriget mot terrorismen? Samtidigt pekas Mali ut som det... nya Afghanistan och Afrika som ny front i den globala kampen. Hör röster från Jemen, USA och Storbritannien om huruvida kriget mot terrorismen går att avsluta.

När USA:s president Barack Obama i veckan höll sitt installationstal slog han fast att USA inte kan vara i krig för evigt och att ett decennium av krig nu går mot sitt slut. Samtidigt har hans senaste ministerutnämningar väckt spekulationer om vilken bana han egentligen kommer att slå in på under sin sista tid i Vita huset - krigets eller fredens väg. 

På flera sätt har de amerikanska förutsättningarna förändrats på senare tid. Al-qaidaledaren Usama Bin Laden är död och organisationen sägs ha försvagats så pass att den inte skulle kunna utföra några större attacker. USA är på väg att kalla hem den absoluta majoriteten av sina trupper från Afghanistan. Men samtidigt hör vi helt andra tongångar på den här sidan Atlanten - om al-qaida-lierade grupper som tagit över stora delar av Mali och etablerar sig runt om i västra Afrika, Frankrikes militärintervention och det våldsamma gisslandramat i Algeriet.

Så vad finns det egentligen för anledning att tala om ett slut på terrorkriget - nu?

Det som satte igång diskussionen var Pentagons avgående chefsjurist som i november väckte stor uppmärksamhet när han sa att det var dags att börja tala om hur det här kriget skulle sluta. Jeh Johnson är omtalad som möjlig nästa justitieminister. Inför åhörare på Oxforduniversitetet talade han om en förestående vändpunkt - en dag när vi inte längre utkämpar ett krig. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Robert Chesney, professor i juridik vid Texas Universitet och tidigare rådgivare åt Justitiedepartementet och CIA, för att fråga hur man ska tolka Jeh Johnssons tal:

En av de tydligaste symbolerna för kriget mot terrorn är Guantanamo-fängelset på Kubas östra spets. Å för fångarna som sitter där skulle allt förändras om kriget mot terrorismen skulle förklaras vara över eftersom det då skulle saknas laglig grund att hålla fångar på obestämd framtid.

Idag sitter 166 fångar fortfarande kvar i väntan på att friges eller ställas inför rätta. Över hälften av dom kommer från Jemen - och en av dom är 45-årige Abdul Salaam al-Hejla.

Han greps av amerikaner på en affärsresa i Egypten 2002, skickades till CIA:s hemliga fängelser i Azerbaijan och Afghanistan, å hamnade till slut på Guantanamo. Lotten Collin träffade hans familj i Jemens huvudstad Sanaa i januari 2010:

Ett av USA:s viktigaste vapen i kriget mot terrorismen är underrättelsetjänsten CIA. Men det är inte bara CIA som påverkat världen med sin intensiva terroristjakt de senaste åren. Kriget har också förändrat CIA i grunden.

Det berättade Tim Weiner när Konflikts Ivar Ekman ringde honom i New York. Weiner var tidigare korrespondent åt New York Times, men är nu historiker och författare till en bok om CIA.s historia: Legacy of Ashes. Han berättar att CIA den 10 september 2001 var en helt annan organisation än den är idag.

I kriget mot terrorismen har också orden har blivit till ett slags vapen i striden. Beskyllningar om krigshets å ena sidan och förräderi å den andra, slungas ivrigt mellan de olika lägren. En hel kader av experter kommentatorer och analytiker har haft högkonjunktur i flera år på grund av den ständiga efterfrågan på kommentarer om kriget.

Konflikts Daniela Marquardt ringde upp några av dessa: Glenn Greenwald - jurist och krönikör på the Guardian och känd för sin kritik mot det amerikanska kriget mot terrorismen, Peter Pham som är chef för Afrika-centret vid  konservativa tankesmedjan Atlantic Council och Daveed Gartenstein-Ross vid den konservativa stiftelsen för Demokratins försvar i Washington.

Och även om deras uppfattningar om krigets orsaker och konsekvenser går starkt isär så är de rörande överens om en sak och det är att kriget inte är på väg att slut - oavsett president Obamas tal om att det inte kan vara för evigt och den förre pentagonjuristen Jeh Johnssons ord om en förestående vändpunkt:

Tidigare Konflikt om ämnet:

Programledare:Daniela Marquardt
Producent:Kajsa Boglind

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Konflikt
Sanningen om lögnen Lör 16 dec kl 09:03(57 min)

Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn.

Den kinesiska drömmen på export Lör 09 dec kl 09:03(56 min)

Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner?

I den saudiske prinsens huvud Lör 02 dec kl 09:03(56 min)

Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen – och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran .

Vilka diplomatiska alternativ kvarstår när krigsretoriken eskalerar mellan USA och Nordkorea? Är konstruktiv dialog fortfarande möjlig?

Dataspelens politiska sprängkraft Lör 18 nov kl 09:03(56 min)

Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen – och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister.

Upptäck avsnitt från programmet Konflikt

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".