Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Magnetfält oroar boende vid kraftledningar
Tis 28 aug 2012 kl 12:10
Förra veckan kunde vi höra om människor i samhället Södra Sandby i Skåne, som kämpar för att en kraftledning nära deras bostadshus ska flyttas i samband med att tillståndstiden för ledningen har gått ut... De är oroliga för magnetfältet i sina bostäder. Men vad är det för fält kring en kraftledning, och hur mycket vet man egentligen om hur farliga de är? Och hur mycket kan man egentligen känna av de här fälten?

I våra kraftledningar går det växelström, som byter riktning med en frekvens på 50 Hertz. Strömmen i en ledning ger upphov till ett magnetfält och magnetfältet kring kraftledningarna växlar alltså också med den här mycket låga frekvensen. Eftersom belastningen på ledningen varierar kommer det att gå olika mycket ström vid olika tidpunkter, och magnetfältet blir då olika starkt. Det blir dock aldrig i närheten av så starkt att man kan märka några direkta effekter på kroppen.

-- De här magnetfälten innehåller så lite energi att det inte påverkar kroppen på något sätt som man känner till, berättar Maria Feychting på Karolinska institutet. 

Men det finns alltså ett statisiskt samband med en liten förhöjd risk för barnleukemi, som man måste ta på allvar, menar Maria Feychting. Nu behövs det mer forskning för att visa vad det finns för mekanism som kan förklara det här sambandet, forskning som pågår bland annat inom ett europeiskt projekt.

Erik Thunberg från Svenska kraftnät visar en kraftledning och berättar att magnetfältet inte alls märks, men att man ibland, särskilt vid fuktigt väder, kan känna av det elektriska fältet mellan ledningen och marken.

– Då kan man känna att det knastrar i håret, och håret reser sig på armarna, säger Erik Thunberg.

Ljudet man kan höra kring högspänningsledningar orsakas av små elektriska urladdningar som kallas för korona. Kring ställverk och liknande installationer kan det också höras ett surrande som beror på mekaniska vibrationer.

Men allt detta har att göra med det elektriska fältet snarare än magnetfältet, och det är alltså det växlande magnetfältet som det människor som bor nära kraftledningar oroar sig för. Men förhöjda magnetfält i bostäder kommer inte bara från högspänningsledningar, utan kan uppstå till exempel om det finns felbelastade elledningar, och något som kallas vagabonderande strömmar – strömmar som kommer på avvägar från elinstallationer och tar vägen genom till exempel vattenledningar i ett hus.

Reporter: Anna Davour.

Länkar:

Dokumentet som nämns i programmet är Energimarknadsinspektionens yttrande över Affärsverket svenska kraftnäts ansökan om förlängd giltighetstid för 400 kV ledningen Kimstad-Sege-Arrie

http://www.ei.se/Documents/Nyheter/Yttrande_Svenska_kraftnat_Kimstad_Arrie.pdf

Den europeiska kommitten för forskning om nya hälsorisker, SCENIHR http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/emerging/

http://ec.europa.eu/health/opinions2/en/electromagnetic-fields/index.htm#7

EU-projektet som utforskar möjliga mekanismer för hur magnetfälten skulle kunna vara inblandade i att orsaka cancer.

http://arimmora-fp7.eu/index.php?page=project-overview

P1-morgons inslag

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1650&grupp=7013&artikel=5237140

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".