Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sändes lördag 18 maj 2013 kl 09.03

Det höga priset för billiga kläder

Det har gått tre veckor sedan åttavåningshuset Rana Plaza rasade ihop i området Savar i utkanten av Bangladeshs huvudstad Dhaka. Raset är den värsta industriolyckan i världen sen Bhopalkatastrofen i Indien i mitten av 80-talet.

Först i tisdags avslutades sökandet efter överlevande i rasmassorna,- då var den officiella dödssiffran uppe i 1127 människorliv. Men den verkliga siffran kan vara ännu högre - det berättar antropologen och aktivisten Saydia Gulkhur, som i flera år har engagerat sig i textilarbetarnas arbetsförhållanden. Idag arbetar hon med dokumentationen av hur många som omkom och med att hjälpa de överlevande.

Och det är framför allt en scen hon ständigt bär med sig från Rana Plaza, berättade hon när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i Dhaka.

Samtidigt, i centrala Stockholm, pågår kommersen som vanligt i H&M:s många butiker. Konflikts reporter Linda Karlsson begav sig dit för att höra vad vanliga shoppare tycker om det som hänt.

H&M hade inte någon produktion varken i den rasade Rana Plaza-byggnaden eller i Tazreen-fabriken -  men med tanke på H&M:s unika ställning både här i Sverige, och  i Bangladesh – där företaget är den största uppköparen av kläder – så ville vi så klart ha med någon från H&M i programmet. Det gick tyvärr inte, enligt företagets pressavdelning hade ingen på företaget tid att medverka.

Företag med produktion i låglöneländer, som H&M, måste idag mer än tidigare förhålla sig till missförhållanden i samband med produktionen, det är nåt som har hänt i takt med att klädtillverkningen flyttats till fattigare och fattigare länder där den här typen av olyckor inträffar. Och att företagen pressas att agera var också något vi såg exempel på i veckan när H&M och flera andra klädkedjor skrev under ett avtal som gör dom själva skyldiga att stå för säkerheten i fabrikerna som de köper ifrån, ett avtal som de före olyckan och uppmärksamheten kring den inte velat skriva på.

Idag har nästan alla  något större företag med självaktning  en CSR-ansvarig - en person som ofta sitter i företagsledningen för att markera den strategiska betydelsen av företagets samhällsansvar. Men hur omsätts de stolta åtagandena i praktiken och hur långt når ansvaret när man är en del av en lång kedja av företag som samverkar för att skapa en produkt? I Gävle har en grupp forskare på högskolan där, intresserat sig för hur det ser ut i just Bangladeshs textilindustri. I veckan hölls en workshop och Konflikts reporter Daniela Marquardt åkte dit.

Men är då Sverige ett alternativ som produktionsland? Ifall Bangladesh blir omöjligt och konsumenterna skulle visa sig beredda att betala mer? Skulle vi kanske kunna återvända till den svunna tid då Borås var ett centrum för textiltillverkning? Konflikts Kristian Åström åkte dit för att få svar på den frågan – och upptäckte att det till viss del redan var fallet.

I nuläget verkar det i varje fall som om Bangladeshs klädproduktion bara fortsätta växa. Enligt många analytiker går Bangladesh om Kina redan om tre år och blir därmed världens största klädproducent. Eller så är det där gamla beräkningar, som inte längre gäller längre.  I veckan skrev tidningen New York Times om hur det numera är omöjligt att få rum på klädindustrins favorithotell i Jakarta - ett av flera tecken på att intresset för Indonesien som klädproducent växt lavinartat efter Rana Plazaolyckan i Bangladesh.

Klädjätten H&M, mycket central i sammanhanget ville alltså inte medverka i dagens Konflikt -  hade de gjort det hade vi gärna frågat vart företaget kommer att ta vägen den dag som Bangladesh blir för dyrt att producera i. Men det enda media där föreagets VD Karl-Johan Persson valt att medverka med anledning av händelserna i Bangladesh är i Financial times,. Så här sa han där: ”Det måste finnas en balans mellan människorna, jordklotet och vinsten. Att enbart fokusera på vinsten är i längden dåligt för vinsten.”

Det här är ett ämne som det finns väldigt mkt att säga om - en som har många tankar och mycket kunskap är en amerikansk professor i statskunskap, Rickard Locke, verksam vid universitetet MIT i Boston. Vi intervjuade honom inför det här programmet men den intervjun fick tyvärr inte plats. Däremot går både reportaget med honom att lyssna på här.

Medverkande i studion för att tala om allt detta är Marcus Bergman, hållbarhetschef på klädkedjan Gina Tricot – ett av flera svenska företag med stor produktion i Bangladesh – samt Helena Thorfinn, författare till romanen Innan floden tar oss som utspelar sig i Dhaka och vars handling cirklar runt en klädfabrik som rasar samman i en olycka väldigt lik den då Rana Plaza rasade. Hon har också arbetat i flera på på Svenska Ambassaden i Dhaka för Sida.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Ivar Ekman

Mer om …

Mer om ämnet

Alla avsnitt från programmet Konflikt
Lör 03 dec kl 09:03(56 min)
Lör 26 nov kl 22:05(55 min)
Lör 19 nov kl 09:03(56 min)
Lör 12 nov kl 09:03(56 min)
Upptäck innehåll från programmet Konflikt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.