Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Ugandas kamp mot matbrist och smutsigt vatten
Mån 10 jun 2013 kl 12:10
Det är en kombination som kostar liv. I Östafrika orsakar vatten - i form av allt kraftigare skyfall - och befolkningsexplosionen enorma problem. Sämre bördighet, nedsmutsat dricksvatten och jordskred... drabbar de redan utsatta bönderna. I östra Uganda arbetar nu forskare intensivt för att förstå påfrestningarna på naturen och försöka vända utvecklingen.

Bonden Gottfried Saboya står framför sin lilla jordplätt på sluttningen av Mount Elgon, ett massivt bergsområde som delas i två av gränsen mellan Uganda och Kenya. Marken här är fantastiskt bördig – men det är ett område som utsätts för enorma påfrestningar. Befolkningsmängden har dubblerats de senaste trettio åren. Bönder röjer skog på branter med upp till 60 graders lutning och utnyttjar marken alltmer intensivt för att få tillräckligt med mat.

Det är också det här, som i kombination med dom allt kraftigare skyfall som drabbat regionen de senaste årtiondena, som orsakar så stora problem. Sediment sköljs bort från sluttningarna och hamnar i dricksvattnet. Bördigheten sjunker dramatiskt. Och allt oftare sker också den värsta typen av katastrofer som kombinationen överanvändning av marken och häftigare regnfall orsakar: jordskred.

Det är den här typen av problem som bland andra naturgeograferna Petter Pilesjö, professor vid Lunds Universitet, och Bob Nakileza, bergsforskare vid Makerere University i Uganda, arbetar för att förstå och motverka. Genom att samla in en mängd olika data om bland annat nederbörd, jordtyper, jorderosion, lutning på branterna och så vidare, skapar de modeller för att förstå när naturen når sin bristningsgräns.

- Steg två är att hitta samband och förklara hur stor del av jorderosionen som styrs av till exempel nederbörd, hur brant det är eller av vegetationen. Och när vi vet detta ofta komplexa samband, då kan vi göra en modell för att skatta hur jorderosion, jordskred och sådana saker kan förändras i framtiden om vi till exempel får ökade klimatförändringar med mer intensiva regn, säger Petter Pilesjö.

Medverkande i programmet: Bob Nakileza, forskare i naturgeografi vid Makerere University, Kampala, Uganda. Petter Pilesjö, professor i naturgeografi och föreståndare för GIS-enheten vid Lunds Universitet. Gottfried Saboya, bonde i Bududa district, Mount Elgon. Alex Mzima, forskare i klimatförändringars effekt på majsodling i Uganda, Makerere University, Kampala, Uganda.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.
Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.
Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.
Igår kl 12:10(19 min)
Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.
Folkomröstningen i Katalonien för ett par veckor sedan är inte det första försöket från regionen att driva framåt mot självständighet. Vetandets värld tecknar regionens nutidshistoria.
Fre 13 okt kl 12:10(20 min)
Folkomröstningen i Katalonien för ett par veckor sedan är inte det första försöket från regionen att driva framåt mot självständighet. Vetandets värld tecknar regionens nutidshistoria.
I Göteborg pågår nu flera forskningsprojekt för att försöka fånga upp de barn som annars ofta glöms bort efter att en förälder har mördats.
Tor 12 okt kl 12:10(20 min)
I Göteborg pågår nu flera forskningsprojekt för att försöka fånga upp de barn som annars ofta glöms bort efter att en förälder har mördats.
I tusentals år har vårt dagliga bröd bakats på surdeg. Dagens trendfenomen bygger på ett nära samarbete mellan mikrober och människa i ett ekologiskt mikrokosmos som intresserar forskarna.
Ons 11 okt kl 20:35(19 min)
I tusentals år har vårt dagliga bröd bakats på surdeg. Dagens trendfenomen bygger på ett nära samarbete mellan mikrober och människa i ett ekologiskt mikrokosmos som intresserar forskarna.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".