Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
19 min
Higgspartikeln – ett år sedan upptäckten
Tor 04 jul 2013 kl 12:10
Den 4 juli 2012 kommer att gå till historien som dagen då de slutgiltiga bevisen på att man funnit Higgspartikeln presenterades för världen. Fysiker har letat efter den sedan 1960-talet och detta var utan... tvekan förra årets största vetenskapliga händelse. Nu har det gått mer än ett år sen upptäckten. Vad säger fysikerna idag? Stämmer teorierna med verkligheten?

När fysikerna i den fullsatta föreläsningssalen på forskningscentret CERN utanför Geneve fick höra två presentationer av talespersonerna för experimenten Atlas och CMS om belägg för en ny partikel utbröt jubel och applåderna ville aldrig ta slut.

Nu har forskarna haft tid på sig att förfina sina undersökningar och ta reda på mer om Higgspartikelns egenskaper. De har mycket mer data än de hade sommaren 2012 och hittills stämmer allting med vad teorierna förutsade om Higgs.
 −Jag tror att vi är ganska överens om att det vi har hittat beter sig som en Higgsboson, säger Richard Brenner, professor i elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet som uttrycker sig lika diplomatiskt som CERN-chefen Rolf Heuer gjorde på presskonferensen förra sommaren.

Trots alla brasklappar finns nu bevisen för Higgspartikeln, eller Higgsbosonen som den också kallas, och forskarna kan passa in den i standardmodellen för hur universum är uppbyggt. Men det kanske finns fler Higgs:
 −Det finns olika teorier som går bortom standardmodellen som säger att det kan finnas fem Higgsbosoner, säger Arnaud Ferrari som är lektor i högenergifysik vid Uppsala universitet.

Samtidigt skadar det inte med en liten grundkurs i vad Higgspartikeln är och hur den funkar. Äntligen någon som gör Higgs begriplig i lekmannatermer!

Programmet sändes första gången 6 maj 2013.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till... Fre 16 feb kl 12:10(19 min)

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro Tor 15 feb kl 12:10(20 min)

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Sepsis - den bortglömda sjukdomen Ons 14 feb kl 20:35(20 min)

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

På jakt efter ormgiftsserum i Indonesien Tis 13 feb kl 12:10(20 min)

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Vetandets värld: Konstgjorda blad ska göra... Mån 12 feb kl 12:10(19 min)

Forskaren Daniel Nocera ligger bakom en teknik som härmar växternas förmåga att spjälka vatten till syre och väte. Nu tar han ett steg till – och får bakterier att bygga förnyelsebart kolbaserat...

Forskaren Daniel Nocera ligger bakom en teknik som härmar växternas förmåga att spjälka vatten till syre och väte. Nu tar han ett steg till – och får bakterier att bygga förnyelsebart kolbaserat...

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".