Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hör operaföreställningar från hela världen. Populära operor som du känner igen, men också urpremiärer...
Ett avsnitt från Opera i P2
”Rhenguldet” av Richard Wagner
Fre 26 jul 2013 kl 17:55
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Första delen av de fyra i "Ringen". Wotan har byggt sig ett fantastiskt hus, nu är det bara byggjobbarna (Fafner och Fasolt, jättar) som skall betalas. Wotans fru Fricka ställer den berättigade frågan:-"Hur?"... Den andra föreställningen från årets festspel i Bayreuth är den första delen i Wagners älskade tetralogi "Nibelungens ring", nämligen "Rhenguldet" som skrevs mellan 1851 och 1854 och fick sitt uruppförande 1869. I denna uppsättning dirigerar Kirill Petrenko Bayreuthfestspelens orkester, och vi hör Wolfgang Koch som Wotan, Claudia Mahnke som Fricka, Nadine Weissmann som Erda, Norbert Ernst som Loge, Martin Winkler som Alberich, Burkhard Ulrich som Mime och svenska Elisabet Strid som Freja!

I rollerna:
Wotan - Wolfgang Koch,
Fricka - Claudia Mahnke,
Erda - Nadine Weissmann
Loge - Norbert Ernst
Alberich - Martin Winkler
Mime - Burkhard Ulrich
Freja - Elisabet Strid
Fasolt - Günther Groissböck
Fafner - Sorin Coliban
Donner - Oleksandr Pushniak
Froh - Lothar Odinius
Woglinde - Mirella Hagen
Wellgunde - Julia Rutigliano
Flosshilde - Okka von der Damerau
Bayreuthfestspelens orkester. Dirigent: Kirill Petrenko. Direktsändning från Festspelshuset, Bayreuth.

Wagners idéer om vad musik och opera ska vara utvecklades hela tiden. Runt 1850 såg han framför sig ett allkonstverk (Gesamtkunstwerk) som skulle sammanföra musik, dans, poesi, arkitektur, skulptur och måleri till ett konstverk som skulle vara större än summan av beståndsdelarna. I sin skrift Oper und Drama utvecklade han denna teori och lade grunden för tekniken med ledmotiv – melodiska symboler för personer eller saker som han planterade på olika ställen i sina operor, för att skänka en djupare mening till musiken och orden.

"Rhenguldet" var den första operan Wagner komponerade efter dessa nya estetiska insikter. Det blev också den enda operan där ideerna om allkonstverket genomfördes fullt ut.

Wagner ansåg runt denna tid att musik och text var lika viktiga, men efter att ha kommit i kontakt med Arthur Schopenhauers filosofi – en av de viktigaste händelserna i Wagners liv – ändrade han sin ståndpunkt något. Schopenhauer, som Wagner började läsa precis efter att ha blivit klar med ”Rhenguldet”, ansåg att det inte fanns någon högre konst än musik. Detta fick inte Wagner att förkasta sina idéer om framtidens konstverk, men det fick honom att ägna extra mycket energi åt det musikaliska – vilket hörs i hans sena mästerverk, från ”Valkyrian” och framåt.

Läs mer:

Det här händer i Rhenguldet:

Scen 1:

De tre Rhendöttrarna – Woglinde, Wellgunde och Flosshilde – leker i vattnet. Flosshilde påminner sina systrar att deras främsta uppgift är att vakta guldet som ligger på en klippa i floden Rhen. Dvärgen Alberich betraktar de lockande Rhendöttrarna med växande åtrå och försöker fånga dem. De retar honom allt grymmare för hans utseende och Alberich inser att de gör honom till åtlöje. När solen bryter genom vattnet får han syn på det glittrande guldet. Rhendöttrarna berättar att den som är skicklig nog att forma guldet till en ring får världsherrevälde, men först måste man betala ett högt pris och avsäga sig all kärlek.

Till Rhendöttrarnas förskräckelse förbannar då Alberich kärleken och rycker åt sig guldet. Förgäves jagar Rhendöttrarna tjuven mot botten av floden. 

Scen 2:

Överguden Wotan och hans hustru Fricka ligger sovande på en äng högt upp i bergen. I bakgrunden syns en borg på en klippa. Fricka väcker sin man ur hans drömmar och undrar hur de ska betala för Wotans drömbygge. De två jättarna, bröderna Fasolt och Fafner, som byggt borgen har nämligen blivit lovade Frickas syster Freias om betalning. Men kärleksgudinnan Freia är också den som sköter de gyllene äpplen som håller gudarna evigt unga.

Freia kommer springande och ber om hjälp att undkomma jättarna. Fasolt och Fafner gör entré strax efteråt och Wotan förklarar att de måste acceptera en annan betalning än Freia. Fafner hotar att bära iväg henne med våld. Froh och Donner – vårens respektive åskans gud – ställer sig som en skyddande mur framför sin syster.

Nu kommer Loge, eldguden, som Wotan otåligt har väntat på. Om någon kan hjälpa gudarna ur härvan är det denne fixare. Loge har rest över hela världen för att hitta något som kan vara värdefullare än Freia. Under sin färd har han stött på Rhendöttrarna som berättar hur Alberich stulit guldet för att smida sig den mäktiga ringen. Jättarna inser att ringen skulle kunna duga istället. Även Wotan grips av plötsligt begär efter makt och rikedom.

Jättarna bär iväg Freia som gisslan och gudarna känner sig plötsligt svaga. De har ännu inte hunnit inta dagens dos av gyllene äpplen. Loge övertala Wotan att ge sig ner i det underjordiska Nibelheim för att stjäla ringen från Alberich.

Scen 3:

I Nibelheim hörs ljudet av städ. Alberich låter piskan vina över en hårt arbetade armé av Nibelungar och demonstrerar sin nyvunna makt genom att förnedra sin bror, Mime. Mime har tillverkat en magisk huvudbonad - Tarnhelm - som tillåter sin bärare att ändra skepnad eller till och med bli osynlig. Alberich sliter Tarnhelm ur Mimes händer.

Wotan och Loge gör entré och när Alberich får syn på de två främlingarna demonstrerar han sin ring och Alberich skryter om sin makt. Han kan heller inte låta bli att visa Tarnhelms magiska krafter och inför besökarna förvandlar han sig till en väsande orm.

Loge utmanar honom: Ormen var ju imponerande, men att bli något mycket litet, det är väl ändå omöjligt? Då förvandlar sig Alberich till en padda. Wotan och Loge fångar det lilla djuret och när Alberich återfår sin vanliga form för de honom bunden upp ur underjorden.

Scen 4:

Uppe på sitt berg hånar nu gudarna Alberich. Priset för hans frihet är den skatt som Nibelungarna samlat. Alberich tröstar sig med att ringen snart kommer att ge honom allt det han förlorat tillbaka. Loge tar Tarnhelm som en del av bytet, men när Wotan kräver att också ringen ska ingå vägrar Alberich. Wotan tar ringen med våld och hör inte den förbannelse som Alberich uttalar över ringen. Ringens herre kommer att plågas av olyckor och är i själva verket ringens slav.

Fasolt och Fafner kommer med Freia. Det är dags för betalning. Hela Freia ska täckas med guld. Men när Loge och Froh staplat skatten i en hög kan man fortfarande skymta Freia genom två små hål. Jättarna begär först Tarnhelm och sedan ringen för att täcka dessa. Wotan vägrar och Fasolt (som också blivit förälskad) hotar att bära iväg Freia, men Fafner hindrar honom.

Då dyker Erda, urmodern, upp ur underjorden. Hon varnar Wotan för förbannelsen men försvinner innan Wotan hinner fråga mer. Efter lång tvekan slänger Wotan ringen på högen.

Loge uppmanar Fasolt att ta ringen för att försäkra sig om att uppdelningen av guldet blir rättvis. Förbannelsen träder genast i kraft. Fafner dödar sin bror med ett enda slag, tar ringen och guldet och ger sig av.

Wotan vill leta upp Erda för att få ytterligare råd, men Fricka hindrar honom. Nu är ju borgen deras. Donner framkallar en storm för att skingra molnen och Froh slår en regnbågsbro till ingången. Wotan döper den nya gudaboningen till Valhall och tillsammans går gudarna in. Bara Loge håller sig för sig själv. Han tror inte att friden är återställd.

På avstånd hör man Rhendöttrarna klaga över sitt förlorade guld.

Fortsättning följer…i Valkyrian.

Finns tillgänglig 30 dagar efter sändning i Ljudarkivet.

Vi tar gärna emot era synpunkter, kära lyssnare - skicka ett mail till p2live@sverigesradio.se

Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Opera i P2

Hör Nina Stemme i rollen som den olyckliga Katerina i Dmitrij Sjostakovitjs opera från en uppsättning med Wiens filharmoniker. Dirigent är Mariss Jansons.

Gillet på Solhaug av Wilhelm Stenhammar Lör 11 nov kl 19:00(180 min)

Hör Wilhelm Stenhammars opera Gillet på Solhaug i en inspelning från De Geerhallen i Norrköping med bland andra Per-Håkan Precht, Matilda Paulsson och Karolina Andersson.

I Firenze av Helena Munktell Lör 04 nov kl 19:00(75 min)

Den första operan av en svensk kvinnlig tonsättare som någonsin sattes upp i Sverige, år 1889, har väckts till liv igen! Här i ett konsertant framförande med Sveriges Radios Symfoniorkester.

Dracula av Victoria Borisova-Ollas Lör 28 okt kl 18:55(155 min)

Lyssna på svenska tonsättaren Victoria Borisova-Ollas opera om den blodtörstiga greven från Transylvanien. Direkt från världspremiären på Kungliga Operan i Stockholm.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".