Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges bästa konserter inom klassisk musik, nutida musik, jazz, folk- och världsmusik.
Ett avsnitt från P2 Live
Sveriges Radios Symfoniorkester spelar Fanny Mendelssohn Hensel och Max Bruchs älskade violinkonsert med Andrej Power som solist
Fre 13 sep 2013 kl 19:03
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Berwaldhallen har under hösten en miniserie med kvinnliga tonsättare. Först ut är Fanny Mendelssohn Hensel, vars mest kända verk är sånger och kammarmusik, men här får vi höra en uvertyr för orkester,... som här framförs av Radiosymfonikerna med dirigenten Fredrik Burstedt. Därefter violinkonsert nr 1 av Max Bruch - han komponerade två till, som dock inte på långa vägar är lika kända och omtyckta som denna klassiker - med Andrej Power som solist. Sist i konserten hör vi Ottorino Respighis Botticellitriptyk. P2 Live fortsätter därefter med 1900-talsmusik lika uppfriskande som höstvindarna omkring oss - verk av Respighi, Morton Feldman och Paul Hindemith. Mycket nöje!

19:03-21:59 P2 Live: Konsert med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören

1. Konsert med Sveriges Radios Symfoniorkester. Solist: Andrej Power, violin. Dirigent: Fredrik Burstedt.
a) Fanny Hensel: Uvertyr.
b) Max Bruch: Violinkonsert nr 1 g-moll.
c) Ottorino Respighi: Botticellitriptyk.
Från onsdagens konsert i Berwaldhallen. Sänds även på onsdag 18/9 kl 10.30 i Klassisk förmiddag.

2. Morton Feldman: Rothko chapel. Radiokören. Niklas Brommare, slagverk, Håkan Olsson, viola och Michael Engström, celesta. Dirigent: Andreas Hansson. Konsert 2003, Berwaldhallen. Börjar ca kl 20:05

3. Ottorino Respighi: Kyrkfönster. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Manfred Honeck. Konsert 2004, Musikverein, Wien. Börjar ca kl 20:35

4. Paul Hindemith: Mässa (1963). Radiokören. Dirigent: Tõnu Kaljuste. Konsert 1997, Konserthusets stora sal, Stockholm. Börjar ca kl 21:05

5. Extramusik: Paul Hindemith: Introduktion och rondo ur ”Nobilissima visione”. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Herbert Blomstedt. Konsert 1982, Berwaldhallen. Börjar ca kl 21:40

Två artiklar från Berwaldhallens programtidning:

Felix Mendelssohns älskade syster Fanny Mendelssohn Hensel kan man läsa mer om i artikeln nedan. Över 400 verk skapade hon, men tidens syn på vad kvinnor borde ägna sig åt inkluderade inte en professionell tonsättarkarriär. Framförallt skrev hon sånger och solopianoverk, men även kammarmusik, kantater och ett oratorium. Dock bara ett enda rent orkesterstycke, Orkesteruvertyr från runt 1830. Fina melodier, mästerlig instrumentation, en idealisk programöppning. Och nästan aldrig spelad.

På ålderns höst var Max Bruch rätt bitter över att bara Violinkonsert nr 1 höll hans namn levande. Skotsk fantasi och Kol Nidrei för violin respektive cello och orkester var väl också ganska viktiga repertoarverk, men det fanns ju så mycket annat: Två violinkonserter till, tre symfonier … allt förbisett än idag. Och alla körverken, som han var allra mest känd för då karriären stod på höjden. Bruch föddes i Köln och visade framfötterna som tonsättare redan vid elva års ålder. Blev musiklärare i hemstaden och i Leipzig, for till England och ledde Liverpool Philharmonic 1880–83. Från 1891 kompositionsprofessor i Berlin. Den första violinkonserten påbörjades 1857, men först 1866 var den klar. Violingiganter som Ferdinand David och Joseph Joachim bidrog med råd och dåd, men Bruch var föga förtjust i ändringsförslagen. Ändå tillägnades den, liksom Brahms violinkonsert, just Joachim.

Bland Bruchs elever märks italienaren Ottorino Respighi, mest berömd för sina storslagna tondikter på temat Rom: dess fester, pinjer och fontäner. Här är en annan triptyk, mer blygsam men utsökt charmig. Trittico Botticelliano från 1927 speglar tre målningar av Sandro Botticelli (1445–1510) hänger i Uffizierna i Florens.

Respighis orkesterfärger är briljanta (att Rimskij-Korsakov också tillhörde lärarna förvånar inte), handlaget lätt och skirt. Renässansen fascinerade honom mycket, liksom att försöka blanda klassiska och romantiska attityder.

Andrej Power föddes i en musikerfamilj och började spela violin vid fyra års ålder. Hans tävlingsframgångar och stipendier är allt för många för att räknas upp här. Då han vann Ljunggrenska tävlingen 2011 löd motiveringen: Med mästerlig hantverksskicklighet, ärligt musicerande och en enastående klang förmår han föra den stora violintraditionen vidare. Andrej har framträtt i bland annat USA, Kina, Schweiz, Tyskland och Ungern. Hans instrument är en Matteo Goffriller, tillverkad i Venedig 1695.

Fredrik Burstedt debuterade som violinsolist med Sveriges Radios Symfoniorkester 1996. Han är förste konsertmästare i Helsingborgs Symfoniorkester sedan 2002 och arbetar regelbundet med Mahler Chamber Orchestra. Dirigentkarriären har tagit rejäl fart, redan i början av studierna tog han hem det första Sixten Ehrlingstipendiet för unga orkesterledare och i fjol var det dags för Herbert Blomstedt-stipendiet. Han har lett flertalet av Sveriges viktigaste ensembler och konserter i England, Tyskland, Norge, Grekland och Sydafrika är aktuella.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

GENIAL SYSTER I BRODERLIG SKUGGA

Hon var Felix ständiga bollplank, ansågs av somliga som den mest begåvade av dem, skrev över 400 verk men befinner sig fortfarande på en undanskymd plats i musikhistorien.

Fanny Mendelssohn är ett lika tydligt som sorgligt exempel på en kvinnlig konstnär som hade allt, utom någon riktig chans att göra rätt avtryck i historien. Tiden var inte mogen för Fannys karriär, trots att omgivningen på många sätt var välvillig till hennes skapande. Men hon var ju kvinna. Kvinnlig kreativitet av det slaget, på den nivån, gick inte an. Som sagt – sorgligt.

Felix Mendelssohn (1809–47) var en av den tidiga romantikens främsta företrädare. Fanny var hans syster, äldst av familjens fyra barn, född i Hamburg 1805. Farfadern var den berömde filosofen Moses Mendelssohn, fadern den framgångsrike bankiren Abraham Mendelssohn, en passionerad musikälskare. Så även modern Lea, född Salomon, som också kom från en ekonomiskt välmående släkt. Pengar och goda utbildningschanser saknades inte. Fanny och Felix var båda lika besatta av musik och de fick från början samma musikaliska fostran. Tonsättaren och dirigenten Carl Friedrich Zelter tillhörde deras lärare och han tycks ha betraktat Fanny som den allra mest begåvade. I ett brev till Goethe (ett introduktionsbrev som gällde pappa Abraham) skriver han: Han har förtjusande barn, och hans äldsta dotter är verkligen något alldeles speciellt. Felix och Fanny var livet igenom fullständigt oskiljaktiga. Brodern hade enormt höga tankar om Fannys förmågor, och använde henne ständigt som bollplank för musikaliska idéer. Fannys död 1847 till följd av ett slaganfall anses rent av ha bidragit till Felix tidiga bortgång mindre än ett halvår senare. Han blev helt förkrossad av systerns frånfälle, det musikaliska uttrycket för det är hans gripande sjätte stråkkvartett i f-moll. F som i Fanny. Och snart fick alltså även han sitt slaganfall.

Så var det då det där med kön och konvention. För Abraham var det självklart att satsa allt som krävdes på utvecklingen av dotterns talang. Men samtidigt lika självklart att en vuxen kvinna, särskilt av börd, inte skulle ägna sig åt annat än sin lyckliga familj, då en sådan hade samlats ihop. Onekligen konstigt. Och Felix då? Som höll henne så högt och som själv drog så stor nytta av hennes kunskaper (vilket i och för sig var ömsesidigt). Han anslöt sig så gott som alltid helt till faderns syn. Inte borde Fanny publicera sina verk i sitt eget namn! Såg inte bra ut. Han lät henne i några fall ge ut sånger i hans namn. Så generöst … men troligen faktiskt välment. Felix var alltid noga med att påpeka att Fanny var den egentliga tonsättaren, då någon berömde en viss sång, vilket inträffade ofta. Som då drottning Victoria 1842 tog emot i Buckingham Palace. Drottningen, enligt uppgift en utmärkt sångerska, ombads av Felix att sjunga någon favorit bland hans verk. Hon valde Italien. Felix fick medge att Fanny var upphovskvinnan.

Hennes produktion blev med tiden stor, över 460 verk. Hon var även enligt alla vittnesmål en lysande pianist. Felix stora pianosuccé med Lieder ohne Worte var egentligen en beteckning uppfunnen av Fanny. Hon var i sin pianocykel Das Jahr först med att klä årets tolv månader i musikalisk dräkt. Med mera, med mera. Men i exempelvis Bonniers musiklexikon av 70-talsmodell nämns hon inte alls.

1829 gifte Fanny sig med den preussiske hovmålaren Wilhelm Hensel. Denne var mer modern än de andra herrarna, han uppmuntrade i hög grad hennes arbete och dess publicerande, gjorde sitt för att stärka det dåliga självförtroendet och såg till att hennes musik spelades vid den serie av söndagskonserter som familjen sedan länge organiserat i Berlin – efter 1831 var det Fanny själv som höll i trådarna. Bland gästerna återfanns namn som Franz Liszt, Clara Schumann och Heinrich Heine.

Med tiden kom Fanny så långt att hon – utan att konsultera Felix – lät publicera en sångsamling som sitt opus 1. Med drygt 400 verk i ryggen! Musik som stilistiskt påminner mycket om broderns, men som inte sällan är mer harmoniskt avancerad, mer passionerad. Sånger och solopianomusik dominerar, men det finns även två orgelstycken (komponerade för det egna bröllopet), lysande kammarmusik som den relativt kända pianotrion i d-moll, ett oratorium, kantater samt dramatiska scener för soloröst och orkester. Men så vitt man vet bara ett enda rent orkesterverk, den uvertyr i C-dur som spelas i Berwaldhallen denna månad. Det finns alltså inte så lite att upptäcka. Låt oss alla försöka göra det.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet P2 Live
Mezzosopranen Ann Hallenberg tillhör de svenska stjärnor som oftare sjunger utomlands än på hemmaplan. I denna romanskonsert från Grünewaldsalen får du chansen att komma hennes röst riktigt nära.
Igår kl 19:03(117 min)
Mezzosopranen Ann Hallenberg tillhör de svenska stjärnor som oftare sjunger utomlands än på hemmaplan. I denna romanskonsert från Grünewaldsalen får du chansen att komma hennes röst riktigt nära.
Vi bjuder på tre set ur invigningsdagens konserter från den stora medeltida Mariakyrkan mitt i Båstad.
Ons 18 okt kl 19:03(117 min)
Vi bjuder på tre set ur invigningsdagens konserter från den stora medeltida Mariakyrkan mitt i Båstad.
Två jazzgrupper som båda har Göteborg som hemvist hör du i detta program. Konserterna är inspelade på Umeå Jazzfestival 2016.
Tis 17 okt kl 20:30(90 min)
Två jazzgrupper som båda har Göteborg som hemvist hör du i detta program. Konserterna är inspelade på Umeå Jazzfestival 2016.
KONSERT: Bridget & Leif + Ill Wicker
Tis 17 okt kl 19:03(87 min)
Från sommarens Urkultfestival kommer två konserter: svensk-engelska duon Bridget & Leif på fiol och dragspel, sedan gruppen Ill Wicker som återupplivar det brittiska folkrocksoundet från 70-talet.
Tis 17 okt kl 19:03(87 min)
Från sommarens Urkultfestival kommer två konserter: svensk-engelska duon Bridget & Leif på fiol och dragspel, sedan gruppen Ill Wicker som återupplivar det brittiska folkrocksoundet från 70-talet.
I den här årliga tävlingen i nutida musik skickar radiobolag från hela världen in bidrag i två kategorier: en allmän och en för tonsättare under 30 år. Årets tävling avgjordes i Palermo i Italien.
Mån 16 okt kl 19:03(117 min)
I den här årliga tävlingen i nutida musik skickar radiobolag från hela världen in bidrag i två kategorier: en allmän och en för tonsättare under 30 år. Årets tävling avgjordes i Palermo i Italien.

Upptäck avsnitt från liknande program

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".