Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Marsresenärer i ett litet provrör
Ons 18 sep 2013 kl 12:10
Nu är det mer än ett år sedan rymdbilen Curiosity landade på Mars yta. Den röda planeten har alltid fascinerat och lika fascinerande är tanken på att vi en gång kanske kommer att åka dit. Vad vore mest... praktiskt att ta med sig på en sån resa? Den amerikanska professorn Lynn Rothschild är övertygad om att svaret på den frågan är specialdesignade bakterier.

 – Tänk på alla de saker vi människor behöver, säger Lynn Rothschild, vi behöver andas, vi behöver ström, vi behöver vatten, någonstans att bo, mat - och syntetisk biologi kan vi använda för att skapa alla de här sakerna.

 Under början av sin karriär var hon en av dem som startade det nya fältet astrobiologi. En forskningsgren som går ut på att försöka bygga teorier kring hur utomjordiskt liv skulle kunna fungera, bland annat genom att undersöka jordens mest extrema organismer. För Lynn handlade det om ett sätt att försöka svara på några av de mest grundläggande frågorna inom biologi.

 Men sedan 2010 så undersöker Lynn Rothschild inte bara hur liv på Mars eller andra planeter skulle kunna fungera. Hon leder numera ett nystartat projekt inom NASA som handlar om att kombinera anlag från jordens tåligaste bakterier med nyttiga egenskaper som en astronaut skulle kunna ha användning av under en rymdfärd, eller för en kolonisation av en ny planet. Helt enkelt att kombinera astrobiologin med det otroligt snabbt växande fältet syntetisk biologi.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".