Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Så funkar Higgs-partikeln
Tor 10 okt 2013 kl 12:10
Den 4 juli 2012 går till historien som dagen då de slutgiltiga bevisen på att man funnit Higgs-partikeln presenterades för världen. Fysiker har letat efter den sedan 1960-talet och detta var utan tvekan... förra årets största vetenskapliga händelse. I tisdags stod det också klart att fysikerna Peter Higgs och Francois Englert belönas med Nobelpris för teorierna som lett fram till genombrottet. Men vad är en Higgs-partikel och hur påverkar den oss?

 Förra sommaren fick fysikerna på forskningscentret CERN utanför Genève höra talespersonerna för experimenten Atlas och CMS berätta om belägg för en ny partikel. Jublet och applåderna ville aldrig ta slut. Mer jubel blev det när de fick reda på att det blir Nobelpris för det som populärt kallas Higgs partikel.

 Nu har forskarna haft tid på sig att förfina sina undersökningar och ta reda på mer om Higgs-partikelns egenskaper. De har mycket mer data än de hade sommaren 2012 och hittills stämmer allting med vad teorierna förutsade om Higgs. Man kan nu passa in partikeln i standardmodellen för hur universum är uppbyggt och komma ett steg vidare mot att ta reda på vad mörk materia egentligen är för något.

När presskonferensen där tillkännagivandet av årets fysikpris blev så försenad att vi inte hann få reda på vilka pristagarna var innan programtiden tog slut, innebar det också att vi inte fick chans att prata Higgs på riktigt. Därför sänder vi ett Vetandets Värld från i våras som vår dåvarande medarbetare Maria Gunther-Axelsson gjorde och som är en liten grundkurs i vad Higgspartikeln är och hur den funkar.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Kan man vara halvspråkig? Kl 12:10(20 min)

Den som kan sitt modersmål bra har lättare att lära sig nya språk. Men om man blandar språk kan man inget språk ordentligt då?

Det Nobelprisbelönade kryo-elektronmikroskopet låter oss se ännu fler detaljer hos livsviktiga molekyler i våra kroppar. Men vad kommer den här utvecklingen att ge oss i framtiden?

Lyckad nedfrysning av herr Dubochet Ons 22 nov kl 12:10(20 min)

Kemipristagaren Jacques Dubochet glömmer aldrig ögonblicket då han lyckades göra det alla trodde var termodynamiskt omöjligt. Ulrika Björkstén har träffat honom i hemmet i Schweiz.

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Könsstympning minskar i världen Mån 20 nov kl 12:10(19 min)

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".