Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges bästa konserter inom klassisk musik, nutida musik, jazz, folk- och världsmusik.
Ett avsnitt från P2 Live
Sånger av Alma Mahler och orkestermusik av György Ligeti och Peter Tjajkovskij med Sveriges Radios Symfoniorkester
Fre 18 okt 2013 kl 19:03
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
En måttligt modern modernist, en fru som äntligen fick komponera och Shakespeare i toner. Kvällens sändning från Berwaldhallen är en konsert som spelades in så sent som i onsdags. Sveriges Radios Symfoniorkester... dirigeras av Daniel Blendulf och på programmet står Ligetis rumänska konsert, ett tidigt verk av den ungerske tonsättaren, fem sånger av Alma Mahler med mezzosopranen Katija Dragojevic samt Tjajkovskijs populära fantasiuvertyr Romeo och Julia. Mycket nöje!

19:03-20:30 P2 Live: Konsert med Sveriges Radios Symfoniorkester
Solist: Katija Dragojevic, mezzosopran. Dirigent: Daniel Blendulf.
1. György Ligeti: Rumänsk konsert.
2. Alma Mahler: Fem sånger. Die stille Stadt.- In meines Vaters Garten.- Laue Sommernacht.- Bei dir ist es traut.- Erntelied.
3. Peter Tjajkovskij: Romeo och Julia, fantasiuvertyr.
Från onsdagens konsert i Berwaldhallen. Sänds även på onsdag kl 10.30 i Klassisk förmiddag.

Från Berwaldhallens programtidning
:

OM KONSERTEN

Ungraren György Ligeti lyckades med den svåra balansgången mellan djärvt odern musik och ett tilltal som inte skrämde iväg lyssnare. Filmälskare känner igen hans verk från filmer av Stanley Kubrick och Martin Scorsese. Rumänsk konsert skrev han under sina första år som tonsättare då despotism rådde i Ungern och musikalisk innovation var lika omöjlig som att vara politisk dissident – först efter att Ligeti flytt från landet 1956 vågade han låta sina ”farliga” verk från denna tid framföras. Denna relativt korta konsert är full av livliga folkmelodier och otålig energi och påminner mer om landsmannen Bela Bartóks musikvärld än den radikalt framåtblickande musikscen som Ligeti senare skulle vara med om att forma.

Alma Mahler studerade komposition och började skriva sånger som ung, men hennes make Gustav Mahler förbjöd henne att satsa på en karriär som tonsättare. Han kom till slut på bättre tankar och hjälpte henne med att sammanställa och ge ut fem sånger 1910, varav de fyra första vi får höra i kvällens konsert, tillsammans med Erntelied som Alma Mahler gav ut fem år senare som en del av hennes andra samling sånger för röst och piano. Hon tonsatte tidens största tyskspråkiga poet Rainer Maria Rilke med samma elegans som Schubert hade tonsatt Goethe ett århundrade tidigare och titeln på denna sång passar även för upptäckten av Alma Mahlers klassiskt ljuva sånger: Bei dir ist es traut – Med dig känns det välbekant.

Musiklivet i Ryssland under den senare delen av 1800-talet dominerades av spänningen mellan Peter Tjajkovskij och gruppen som kallades för De fem – dessa var de fem tonsättarna Musorgskij, Rimskij-Korsakov, Borodin, Cui och gruppens ledare Balakirev. Tjajkovskij gick sin egen väg, inspirerades av Beethoven och lät sin fantastiska melodikänsla leda vägen, medan De fem ville skapa en mindre insmickrande och tydligt rysk musik som tog avstånd från den västeuropeiska musiktraditionen. I ett verk möttes dock de två lägren, nämligen i Tjajkovskijs orkesterstycke Romeo och Julia som han komponerade på uppmaning av, och i ständig dialog med, Balakirev. Tjajkovskij omarbetade verket många gånger innan det fick sin slutliga form. Allvaret och ömheten hos Shakespeare fångas perfekt.

Daniel Blendulf började sin karriär som cellist och samarbetade då med en rad framstående dirigenter, från Gustavo Dudamel och Lawrence Renes till Andrew Manze och Paul McCreesh. Uppmuntrad av Jorma Panula började han satsa på dirigering 2005 och vann Svenska Dirigenttävlingen 2008. Han har sedan dess dirigerat bland andra Sveriges Radios Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna, Stockholm Sinfonietta och symfoniorkestrarna i Norrköping och Gävle. Han dirigerar även opera.

Mezzosopranen Katija Dragojevic är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt vid Guildhall School of Music and Drama i London och debuterade år 2000 som Krista i Janáčeks Fallet Makropulos vid La Monnaie i Bryssel. Sedan dess har hon sjungit på bland annat Covent Garden i London, Opéra Bastille i Paris, GöteborgsOperan, Kungliga Operan och tillsammans med Les Arts Florissants i New York och London. Under sommaren har hon framträtt som Sextus i Mozarts Titus mildhet på Drottningholms Slottsteater och tidigare i år uruppförde hon Sven-David Sandströms Requiem med Sveriges Radios Symfoniorkester.

Text: Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

OM ALMA MAHLER

Det är trist att kvinnliga  konstnärer som varit gifta med kända män med samma yrke ofta reduceras till fruar, bihang som definieras genom sina makar, i stället för genom verken de skapat. Samtidigt är det omöjligt att prata om tonsättaren Alma Mahler utan att också prata om hennes privatliv, av flera skäl.

För det första levde hon ett spännande liv kantat av flera av 1900-talets stora konstnärer som hon blev en musa för – detta är för intressant för att inte berätta om. För det andra gav hon ut relativt lite musik med tanke på att hon levde ett långt liv och började komponera i unga år – det finns inte så mycket att gå på om man uteslutande ska prata om hennes musik. För det tredje finns det ett direkt samband mellan hennes starkt begränsade utgivning och hennes privatliv – första maken Gustav Mahler hade som villkor att hon skulle lägga ned sin tonsättarkarriär för att de skulle gifta sig.

Alma föddes 1879 och var dotter till konstnären Emil Jakob Schindler. Hon började tidigt studera musik, bland annat med dirigenten och tonsättaren Alexander von Zemlinsky som lärare – han blev den första kända kulturpersonligheten som blev förälskad i henne. Runt 1900–1901 komponerade hon många sånger som dessvärre är försvunna. Den unga, vackra och begåvade Alma Schindler var en fixstjärna i Wiens kulturliv kring sekelskiftet och umgicks med bland andra konstnären Gustav Klimt och teaterdirektören Max Burckhard.

1901 träffade hon Gustav Mahler, som var nästan dubbelt så gammal som hon, och året därpå gifte de sig. Den långsamma satsen i Gustav Mahlers femte symfoni – det kanske mest kända och älskade stycke musik som Mahler komponerade – var ett kärleksbrev i toner till Alma. Liksom för makarna Schumann fanns det dock bara plats för ett tonsättargeni i familjen – Gustav krävde att Alma slutade komponera. Hon gick med på detta och fokuserade på att vara en så god fru och mor som möjligt. Äktenskapet med Mahler var stormigt och drabbades av en stor tragedi när en av döttrarna dog 1907. Den olyckliga Alma inledde en affär med den unga arkitekten Walter Gropius och när Gustav upptäckte detta utlöstes en stor kris i äktenskapet. Efter det började Gustav ta Alma mer på allvar som tonsättare och hjälpte henne att sammanställa och ge t fem sånger för röst och piano 1910. Året efter dog Gustav Mahler av en hjärtsjukdom.

Alma Mahler var nu 31 år gammal och hade större delen av sitt liv framför sig. Hon inledde en relation med konstnären Oskar Kokoschka och blev inspirationskälla för flera av hans tavlor som den berömda Vindens brud. Men denna romans var minst lika ansträngande som den hon haft med Mahler och paret gjorde slut efter ett par år. Hon blev ihop med Gropius igen och gifte sig med honom 1915 och året därpå fick paret dottern Manon. 18 år gammal dog Manon i polio, en fruktansvärd tragedi som inspirerade Almas vän Alban Berg att komponera sin violinkonsert som tillägnades hennes minne.

Alma Mahler fortsatte försiktigt med sin karriär som tonsättare – 1915 publicerade hon ytterligare fyra sånger för röst och piano och 1924 ytterligare fem, bland annat en tonsättning av Franz Werfels dikt Der Erkennende. Vid denna tidpunkt hade hon skilt sig från Gropius (som för övrigt hade bildat Bauhaus och blivit legendarisk i arkitekturkretsar) och blivit ihop med författaren Werfel, som hon gifte sig med 1929.

Parets flykt från Österrike under andra världskriget – Werfel var jude – är som hämtad ur filmen Casablanca. De bosatte sig först i södra Frankrike, men ville till USA. Utresetillstånd beviljades inte, men med hjälp av journalisten och människorättskämpen Varian Fry (som hjälpte mellan 2000 och 4000 antinazister och judar att fly från Förintelsen) tog de sig över Pyrenéerna till fots (!) för att undslippa Vichyregimens gränsvakter. Från Spanien tog de sig till Portugal och därefter till USA där de startade ett nytt liv. Werfel fick framgångar som författare, men 1945 dog han av en hjärtattack. Än en gång var Alma Mahler änka, hon skulle leva i nästan 20 år till.

Gustav Mahler var som tonsättare negligerad fram till runt 1960. Alma Mahler var en viktig faktor i renässansen för hans musik, bland annat genom att ge ut en bok med Mahlers brev och sin egen självbiografi. Leonard Bernstein har också sagt att hon brukade närvara vid repetitionerna av Mahlersymfonierna som han framförde och fick ett oerhört genomslag med. Hon blev en länk till det förflutna.

Alma Mahlers egen musik – samtliga utgivna verk är sånger för röst och piano – är vacker och formfulländad, med melankoliska stämningar och skickligt tyglad dramatik. Men man kan inte låta bli att undra vilken musik hon hade skrivit om hon hade tillåtits blomma ut som konstnär och fånga sitt liv och världen omkring sig i sin konst. Om hon hade haft samma frihet som en man.

Text: Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

Musik som spelats i avsnittet

  • 19.03
    Sveriges Radios Symfoniorkester Katija Dragojevic Daniel Blendulf - Rumänsk Konsert
    Kompositör: György Ligeti
  • 19.15
    Sveriges Radios Symfoniorkester Katija Dragojevic Daniel Blendulf - Fem Sånger
    Kompositör: Alma Mahler
  • 19.32
    Sveriges Radios Symfoniorkester Katija Dragojevic Daniel Blendulf - Romeo Och Julia, Fantasiuvertyr
    Kompositör: Peter Tjajkovskij
Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet P2 Live
KONSERT: Beethovens Missa Solemnis Igår kl 19:03(177 min)

Hör Beethovens symfoniska storverk "Missa Solemnis" med Radiokören och Svenska Kammarorkestern under ledning av Thomas Dausgaard.

Hör Elina Vähälä som solist i uruppförandet av Jan Sandströms violinkonsert och sen återvänder vi till New Directions Festival i Piteå och hör Erik Westbergs vokalensemble.

Var beredd på långa klanger och oväntade harmonier i detta festivalnedslag. Hör en långsam renässansblues för orgel och brass samt ett vokalverk baserat på ljud som produceras av det mänskliga örat.

Den tyska saxofonisten Nicole Johänntgen startade nätverket SOFIA för att unga, kvinnliga jazzmusiker ska samlas och stötta varandra. Vi spelade in henne och några kollegor under Ystad Jazzfestival.

Snabba danslåtar varvas med hjärtskärande ballader när Laura Cortese, en av dagens unga stjärnor inom amerikansk folkmusik, står på scen med sitt band. Dessutom hör vi skånelåtar med Karin Wallin.

Upptäck avsnitt från liknande program

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".