Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Utomjordiska metaller kan avslöja evolutionens hemligheter
Tis 29 okt 2013 kl 12:10
Under jordens historia har vi bombarderats av meteoriter och en av dem orsakade troligen dinosauriernas död. Nu kartlägger forskare i Lund metallrester från meteoriter, spineller, för att ta reda på om... de har påverkat livets utveckling mer än en gång.

Spinellerna ser oansenliga ut men deras långa och våldsamma resa kan ge ledtrådar om hur händelser i yttre rymden kan ha påverkat evolutionen och livet på vår jord. De bildades samtidigt som solsystemet. Sedan har de cirkulerat i rymden, kraschat på jorden och lagrats in i kalksten.

I nyinvigda lokaler står flera ton kalksten och väntar på smältas ner i syra. Forskningsingenjören Fredrik Terfelt tömmer ut en 500-liters tunna, i det här provet får de ut två till tre spinellkorn per tio kilo sten.
  – Det är som att en person avlider och det enda som blir kvar är en guldtand. Men i guldtanden hittar du DNA. Det är samma sak, med spinellen kan vi återskapa var de kom ifrån, säger Birger Schmitz som är professor i Geologi på Lunds universitet. 

 – För att förstå jordens och livets historia måste man också förstå vad som hände ute i solsystemet och i galaxen.

Med spinellernas hjälp kartlägger de flödet av meteoriter från rymden till jorden och hoppas avslöja mer om livets utveckling. Tidigare har de visat att en stor förändring i livets utveckling för 470 miljoner år sedan hände samtidigt som jorden bombarderats av meteoriter. Om de skulle hittar likande resultat i de här proverna skulle det vara ett genombrott.
– Att stora evolutionära förändringar mer generellt sammanfaller med stora förändringar i rymden, säger Birger Schmitz.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Press att få allt klart för resan till Jupiter Nästa stora rymduppdrag heter Juice och ska undersöka Jupiter och dess ismånar. Det är ett jätteprojekt med ett pressat tidsschema. Ansvaret vilar tungt...
Press att få allt klart för resan till Jupiter Nästa stora rymduppdrag heter Juice och ska undersöka Jupiter och dess ismånar. Det är ett jätteprojekt med ett pressat tidsschema. Ansvaret vilar tungt...
Stora mängder träfibrer och miljögifter släpptes ut i vattnet före 1970-talet. Vad ska vi göra åt det giftiga avfallet idag? Det råder delade meningar bland forskare om de bästa lösningarna.
Igår kl 12:10(20 min)
Stora mängder träfibrer och miljögifter släpptes ut i vattnet före 1970-talet. Vad ska vi göra åt det giftiga avfallet idag? Det råder delade meningar bland forskare om de bästa lösningarna.
En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.
Fre 20 okt kl 12:10(19 min)
En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.
Tonfiskens återkomst till Sverige
Tor 19 okt kl 12:10(19 min)
För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.
Tor 19 okt kl 12:10(19 min)
För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.
Luktexperiment i magnetkamerans vrål
Ons 18 okt kl 12:10(20 min)
Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.
Ons 18 okt kl 12:10(20 min)
Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".