Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.
Ett avsnitt från Släktband
Konkursernas avtryck i historien
Mån 09 dec 2013 kl 10:35
Historien är full av berättelser om hur den vanliga människan fick streta och slita för att få allt att gå ihop. Kampen för brödfödan var en del av vardagen och skapade ofta både konflikter och dramatik,... men också uppfinningsrikedom och påhittighet.

Om det handlar den här säsongen som börjar med att berätta om när botten går ur den personliga ekonomin och konkursen blev oundviklig. För många var det en outhärdligt stor skam.

En av de som drabbades hårt var Petrus Salomonsson som föddes 1877 och bodde i den lilla byn Östergensjö i Ångermanland. Han kom att bli en väl ansedd man i socknen där han arbetade som fjärdingsman och var med det en viktig person som bland annat hade indrivning och polissysslor på sin lott.

Men allt detta skulle komma att ändras. Petrus kom på obestånd och fick lämna sitt vackra hus vid stranden av Gensjösjön. Nu efter nästan 100 år har hans barnbarn Sten- Erik Persson köpt tillbaka gården.

- När min farfar kom på obestånd gick det här huset, allt lösöre och alla djur på auktion, berättar Sten- Erik Persson.

Anledningen var att Petrus Salomonsson hade drivit in böter och skadestånd från folk i bygden och hade pengarna i sitt hem. En dag blev han bestulen på dessa pengar och blev skyldig att ersätta. Han skuldsatte sig och försökte arbeta in den summa han var skyldig.

- Men ekonomin undergrävdes under en lång tid och Salomons son, min pappa, fick arbeta extra med att köra varor varannan dag när han inte gick i skolan, berättar Sten- Erik.

Efter auktionen stod Petrus Salomonsson och hans hustru Anna Kristina och deras sex barn tomhänta. De fick lämnade hemmet nere vid sjön där jorden var bördig och utsikten över sjön gudomlig.

Bara några hundra meter bort uppe i backen låg några släktingars hus som de fick arrendera eftersom de själva emigrerade till Amerika. Marken där var nästan var obrukbar med stora stenblock över hela tomten. Huset var i och för sig stort och vackert timrat men låg en aning skuggigt till nära skogbrynet, och till råga på allt med utsikt mot det gamla hemmet vid sjön.

De ekonomiska problemen fortsatte för Petrus och han förstod nog att en konkurs inte gick att undvika. Till slut såg annan utväg utan gick om morgonen den 4 oktober 1923 ut ur huset för sista gången. Han var då 46 år gammal.

I arkiven finns många konkurshandlingar att finna. När det gäller Petrus Salomonsson kan man bland annat läsa om vilka tillgångar familjen hade.

Sedan bouppteckning hållits efter vår den 4 sistlidna oktober avlidne fader; förre hemmansägaren Petrus Salomonsson i Östergensjö, och det därvid visat sig att hans efterlämnade tillgångar icke förslå till gäldande av boets skulder, få vi härmed vördsamt anhålla att få avträda boet till konkurs för att vinna befrielse från gälden. Bouppteckning över den avlidnes tillgångar och skulder bifogas. Östergensjö den 25 januari 1924

Tillgångar:
113 kronor 75 öre

Skulder:
20 144 kronor och 38 öre

  
Inte självklart skamligt

I 1700-talets Stockholm var det vanligt att folk gick i konkurs, så vanligt att det till och med skrevs sånger och pjäser om det. Carl Michael Bellman, som skrev en rad sånger om ämnet gjorde själv tre konkurser.

Stockholms stadsarkiv har i samarbete med Uppsala universitet skapat en databas som heter ”Tidigmoderna konkurser”, som är sökbar från en vanlig dator. Mats Hayen historiker vid Stadsarkivet har lett arbetet med att upprätta databasen.

1766 kom en ny konkurslagstiftning som gjorde att den som gick i konkurs slapp fly utomlands. Istället fick man rätt att försöka reda upp sina affärer och slapp utmätning så länge ärendet pågick.

Den nya lagstiftningen gjorde att antalet konkurser ökade. Bland Stockholms cirka 70 000 innevånare skedde nästan en konkurs per dag, berättar Mats Hayen.  Den relativa anonymiteten gjorde att det nog var minde skamfyllt att göra konkurs i staden, tror Mats Hayen. På landet var det också vanligare att den som gick i konkurs var skyldig en enda person pengar. I staden fanns det oftast betydligt fler borgenärer.

 Vid varje konkurs görs dels en bouppteckning, och dels en konkursförklaring, ett brev där den person som gör konkurs förklarar hur det kunde gå så illa,

-Det där brevet är ofta en guldgruva för släktforskare, kommenterar Mats Hayen., eftersom man kan få en förklaring direkt från den person som drabbas.

Att göra konkurs måste inte innebära skam och nesa.
-I vårt material ser vi att det finns båda ytterligheterna, dels de som tycker konkursen är en så stor skam att de inte vill leva längre, och i andra änden av skalan,  de som ser att det finns pengar att tjäna på den nya arena som den nya lagstiftningen innebar, säger Mats Hayen.

I databasen Tidigmoderna konkurser kan du göra egna sökningar genom att klicka på den blå knappen Till databasen på sidan. 

Musik som spelats i avsnittet

  • 10.35
    Tananas Wide Ensemble - Folkvibe
    Album: Unamynacua
    Kompositör: Gito Baloi, Ian Herman, Steve Newman, Deepak Ram, Terrence Scarr
    Bolag: GAZELL
  • 10.42
    Sofia Karlsson - Den Störste Sorg (Efter Hans-Peter Soelmark)
    Album: Folk Songs
    Kompositör: Trad Från Danmark: Fyn: Freltofte
    Bolag: AMIGO
Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet Släktband
Släktband
Mån 23 jan kl 10:35(24 min)
Släktband
Mån 16 jan kl 10:35(24 min)
Släktband
Mån 09 jan kl 10:35(24 min)
Släktband
Mån 02 jan kl 10:35(23 min)
Släktband
Mån 26 dec 2016 kl 10:35(25 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".