Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Nya gifter ruskar om toxikologin
Ons 27 nov 2013 kl 12:10
Läran om ämnens giftighet, toxikologin, står inför helt nya utmaningar. I veckan samlades internationella toxikologiexperter vid Karolinska institutet i Stockholm för att prata om något som skulle kunna... beskrivas som toxikologins kris.

Det krävs ett såpass nytt sätt att se på giftighet att man kan kalla det ett paradigmskifte. Sättet som används idag gör att man riskerar att missa farligheten i hela klasser av ämnen. 

De etablerade toxikologiska metoderna går ut på att man, så att säga, vräker på i djurförsök med det ämne som ska testas. Sedan sätter man ett gränsvärde med god marginal i förhållande till de doser där man sett effekter. Hundra gånger lägre dos anses vara en säker marginal. Frågan är hur man ska hitta rimliga gränsvärden om det handlar mer om tajming än dos?

Hormonstörare som bisfenol A är extra luriga eftersom de kan gå in och störa kroppens eget signalsystem vid mycket små doser. Effekten av gifter kan också se helt olika ut beroende på när vi utsätts för dem. Fosterlivet och tonåren är två perioder i livet då vi kan vara extra känsliga, men det kan finnas fler tillfällen då hormonstörare kan ställa till problem. Det är svårt att veta exakt när dessa känsliga perioder infaller och om de kan se olika ut för olika människor. 

Vetandets Värld rapporterar från en konferens på Karolinska institutet där forskarna diskuterade hur de ska hantera de nya utmaningarna för toxikologin.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".