Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Levitt vill ge pris till datorindustrin
Mån 09 dec 2013 kl 12:10
Den 66-årige professor Michael Levitt vid Stanfords universitet i USA är en av årets tre kemipristagare som gjort det möjligt att förstå kemiska förlopp med hjälp av datorer. Efter att ha sagt att äldre... professorer tar alldeles för mycket forskningsanslag från yngre kollegor under 40 undrar han om de andra pristagarna på nobelfesten kommer att vilja prata med honom. Han är också orolig för det här med sällskapsdansen på balen, discot på efterfesten är mer hans melodi.

Michael Levitt föddes i Sydafrika 1947, men en ödesdiger biljardmatch till långt in på nattkröken fick hans mamma Gertrude att besluta att han skulle läsa in två års gymnasiekurs på jullovet och sedan omedelbart börja på universitet. Han och familjen flyttade sedan till London för att han skulle kunna följa i sin morbror och mosters fotspår som forskare.

Tack vare kollegor som nobelpristagarna Sir Francis Crick och Sir John Kendrew fick karriären skjuts. Som 20-åring skickades han till Weizmanninstitutet, träffade Arieh Warshel och skrev en av de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för kemipriset.

Där jobbade han också med dåtidens bästa dator Golem, och när han jämför med sin nuvarande laptop så kan han konstatera att pris, prestanda och hastighet är 10 000 gånger bättre för alla tre. Han tycker därför att om det funnits en fjärde kemiprismedalj så borde datorindustrin fått den.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Kvinnan som skrev världens första roman Mån 13 nov kl 12:10(20 min)

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".