Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Röda djungelhönan i djurfabriken
Tor 19 dec 2013 kl 12:10
Vi äter tio gånger mer kycklingkött än för tio år sedan och varje år slaktas 50 miljarder kycklingar i världen. Högteknologisk avel har skapat monsterkycklingar och snabbvärpande hönor som hålls stora... grupper på små ytor. Hur funkar det för en fågel som kommer från en glänta i regnskogen?

 Inga hönor ska sitta i bur i Sverige, det löftet fick Astrid Lindgren 1988. Men efter protester från branschen togs burförbudet bort. Nästan hälften av de svenska äggen kommer fortfarande från burhöns, fast nu har de sittpinne, sandbad och värprede.
– Det är fortfarande en bur och hönorna har svårt att få utlopp för sitt behov att sprätta och sandbada, säger etologiprofessorn Per Jensen.

 Bland hans forskningshöns finns den röda djungelhönan, som är ursprunget till alla världens tamhöns. Det är 8000 år sedan vi började hålla höns och fortfarande lever de vilt i Sydostasiens regnskogar. De lever grupper på ett tiotal djur i ett litet revir runt ett sovträd med bra grenar och det är en av tupparna som bestämmer. En total kontrast mot produktionsmiljöerna där tiotusentals kycklingar trängs, skilda från hönsen.

 Dagens kycklingar är dessutom specialdesignade för att växa fort och stöpta i samma form för att passa i maskinerna. Där slaktas de efter de fem veckor de är gjorda för att leva. De här hybriderna är de enda som finns på den svenska marknaden och det är förmodligen en av orsakerna till bristen på ekologiska kycklingar i Sverige. Bosarp i Skåne är den enda ekologiska kycklingproducenten vi har. Grundaren Birgitta Alwén önskar att någon ville ta in en mer långsamväxande kyckling till Sverige, trots att hon anser att de lyckats få dagens hybrider att fungera.
– Det roligaste är att se dem jaga insekter utomhus, säger Johanna Rasmusson som nyligen tagit över gården.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Kvinnan som skrev världens första roman Mån 13 nov kl 12:10(20 min)

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".