Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett avsnitt från Ekot
Ekot special: Nya klimatmål för EU
Tis 24 dec 2013 kl 12:45
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Snart ska EU komma överens om nya klimatmål, som ska gälla fram till 2030. Frågan är om Europa kommer att orka fortsätta vara världens lokomotiv i klimatfrågan under den ekonomiska krisen. I många EU-länder... har politikernas intresse för klimatet minskat.

Läraren Anna Olsson från Skarpnäck i Stockholm har inte slutat bry sig om klimatet. Hon funderar ständigt på hur miljön påverkas av hur hon lever.

– Jag heter Anna Olsson. Jag bor i Skarpnäck och är lärare på Jakobsbergs Folkhögskola i biologi och kemi. Jag har tre barn. Nästa vecka slår vi ihop oss med en annan familj, min blivande sambo Jussi, som har två barn. Vi ska bli en riktig storfamilj.

Anna Olsson funderar mycket på klimatförändringen. Samtidigt som politikerna inom EU förhandlar om kommande utsläppsmål tänker Anna på vad hon ska äta och om man kan bygga om köket. Hon försöker leva så miljövänligt som möjligt tillsammans med sina tre barn.

– De brottas hela tiden med att de vill äta kött och köpa nya grejer. Det är en dragkamp och man får kompromissa.

Anna är sedan länge intresserad av miljöfrågor, och klimatet har blivit allt viktigare de senaste åren. Samtidigt kan till och med hon bli trött på alla larmrapporter.

– Jag märker att även om jag läst mycket och varit intresserad av frågan länge, så bläddrar jag förbi. Jag orkar inte läsa fler larmrapporter, säger hon.

– Jag tror man måste förstå med känslan på något sätt. Man måste få ut kunskap om det här på många olika sätt. Inte bara genom tidningsartiklar om hur många ton koldioxid som varje land får släppa ut.Man måste få in vad det betyder för människor och hur vi kan känna med människor som drabbas i andra delar av världen.

Nu är det just koldioxidutsläpp som gäller i de internationella klimatförhandlingarna.

Siktet är inställt på att ett globalt avtal ska bli klart i Paris 2015. Därför har FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon sagt att alla länder senast nästa år måste tala om hur mycket de ska minska sina utsläpp. Annars hotar ett haveri liknande det i Köpenhamn 2009.  

Avgörande för hur det ska gå är om EU kan komma överens om nya ambitiösa mål för utsläppsminskningar. Det är slutsatsen som många bedömare drar.

– Det är otroligt viktigt. Jag vill påstå att det möte vi ser i mars mellan statsministrarna i EU är lika viktigt som klimatmötet i Warszawa.  Det är EU, som är den aktör som kan få förhandlingarna att gå i mål. Så var det med Kyoto-avtalet. Om inte EU är på alerten, blir det inget avtal, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

Klimatexperten Johan Rockström från Stockholms Universitet håller med om att EU måste visa resten av världen vägen.

– EU måste kliva fram och fortsätta visa ledarskap genom att fram och sätta mål till 2030, som vi från vetenskapens sida bedömer måste ligga i storleksordningen en 60 procentig utsläppsminskning. Det är oerhört ambitiöst jämfört med de 20 procent till 2020 som i dag ligger på bordet. Det för att ha en rimlig chans att klara oss ifrån att öka medeltemperaturen över två grader som alla är överens om skulle ta oss till en mycket farlig situation, säger Johan Rockström.

Hur kommer du fram till siffran 60 procent?

– Det bygger på årtionden av klimatforskning och den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, som släpptes för några månader sedan. 1 000 miljarder ton koldioxid är vad vi har kvar att släppa ut fram till 2050, om vill hålla oss under två graders temperaturökning.

– Det kan man lätt omvandla till en utsläppskurva för världen, men man ska komma ihåg att det inte finns någon garanti för att vi ska klara två grader även om vi håller oss under 1000 miljarder ton koldioxid. Det är möjligt att vi har underskattat  temperaturökningarna, säger Rockström.

Frågan är hur långt EU-länderna kommer att vara beredda att gå. Siffran 40 procents utsläppsminskningar har cirkulerat i förhandsspekulationerna, långt från de 60 procent, som forskningen säger behövs.

Socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog ser risker.

– Det är klart att när det är ekonomisk kris är det svårare att få alla länder att ställa upp på en ambitiös klimatpolitik. Samtidigt tror jag det finns en medvetenhet om att det här inte går att släppa.

Tror du att EU-länderna kommer att lyckas komma överens om kraftfulla klimatmål?

– Jag hoppas det för i förlängningen av en ambitiös klimatpolitik finns också mycket av jobb och tillväxt, säger Marita Ulvskog.

I januari ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till nya klimatmål. Om länderna sedan kan komma överens fattar statscheferna beslut om målen i mars nästa år.

Klimatkommissionär Connie Hedegaard har ett tufft jobb att få fram ett skarpt förslag, som också kan förankras hos alla medlemsländer.

Alla måste vara inställda på att det inte går att sänka utsläppen helt gratis, säger hon.

– Jag tror att vi som medborgare i Europa måste förstå att tom vi tar klimatutmaningen på allvar så ska vi inte tro att det går att göra utan omkostnader. Men det kommer också att kosta att inte göra något. Ju förr finansministrar och budgetansvariga förstår det, desto starkare beslut kan de fatta. Vi måste också förstå att det har ett pris om vi inte agerar i förhållande till klimatet.

Anna Olsson i Skarpnäck är beredd på att göra en del uppoffringar för att minska sin klimatpåverkan. Häromåret åkte familjen tåg när de skulle på semester till Medelhavet, och hon kör inte bil.

Men när köket blev vattenskadat blev det ändå nya skåp.

– Det var ett jättetufft beslut! De tog visserligen bort halva väggen och då hade vi stor vånda när vi funderade på om vi skulle slänga ut överskåpen också, som inte var skadade. Men det gjorde vi.

Anna försöker ta sitt ansvar för miljön. Samtidigt tycker hon att politikerna borde göra mer.

– Jag tror att man måste ta ett enormt politiskt ansvar. De flesta är överens om något slags rättssystem om hur vi ska ha det i samhället, men när det gäller planeten finns inte det. Jag tror att man måste ha en samsyn politiskt om vi ska komma vidare. Tyvärr tror jag inte man kan ställa krav på varje individ, att ta rätt beslut i alla situationer, säger Anna Olsson i Skarpnäck.

Programmet tillhör kategorin: Nyheter
Alla avsnitt från programmet
Ekot
Kl 12:00(10 min)
Ekot
Kl 11:00(3:00 min)
Ekot
Kl 10:00(3:00 min)
Ekot
Kl 09:00(14 min)
Ekot
Kl 09:00(2:00 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".