Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett avsnitt från Ekot
Ekot special: Vindkraftsrallarna (Repris)
Sön 05 jan 2014 kl 12:40
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har kommit igång på allvar de senaste åren, men vilka är det som får jobben? Utanför Piteå byggs det som ska bli Europas största landbaserade vindkraftspark, där 1 100 vindkraftverk... ska stå klara om åtta år.

Det är besök från hovet i Markbygden och lokalpressen trängs för att få den bästa bilden av kronprinsessan Victoria, som inspekterar starten av jätteparken, som nu börjar växa fram i skogarna väster om Piteå.

Tillstånd för 314 verk finns idag och när alla etapper är klara ska 1100 vindsnurror stå här.

Mikael Kyrk, operativ chef hos Svevind, exploatören bakom projektet, förklarar stolt hur ett av många kraftverksliv tar form framför oss.

– På den här sajten framför oss har man börjat bygga tornet. Det består av många lösa betongdelar, som man sätter ihop till ringar och sedan lyfter man upp dem med den här kranen vi ser framför oss. ring för ring.

När bladen monterats når kraftverket 180 meter. De få verk som står klara här idag i den första skärvan av "jätte-vindkraftsparken" syns på långt håll.

Om åtta år ska parken ta ett område motsvarande en fem mil lång och en mil bred korridor i anspråk, är det tänkt, och producera el motsvarande produktionen från två kärnkraftsreaktorer, berättar Mikael Kyrk.

– Jag kan inte säga att det är världens största, men det är en av de största, säger han.

Jag lämnar pressuppbådet och åker vidare på snöpackade vintervägar, längre in i det som till slut ska bli ett omkring 60 mil långt vägnät. Jag stannar vid roten till ett annat nästan färdigt torn, där ett arbetslag tagit paus.

Portugisen Andres, som har tät kålsvart skäggstubb, som ser ut att värma i minusgraderna, gillar jobbet efter fem månader här.

Han arbetar som montör åt underentreprenören till den tyska tillverkaren Enercon, danska EU montage.

– Det är svårt att hitta välbetalda jobb i Portugal i dag. Här kan jag tjäna mycket bättre än den genomsnittlige portugisen,  4 000-4 500 euro i månaden, berättar Andres, som jobbar sex dagar i veckan.

Han hoppas få komma hem till sin fru och två barn söder om Lissabon under julen.

Det gör också danska kollegan Jacob Jensen i gul reflexväst och vit skyddshjälm.

– Vi ska bara få upp 20 torn till, säger han.

– Det här är en multinationell bransch. Jag kommer närmast från Brasilien där backen, sanden också var vit som snön här, men det det är en rejäl temperaturskillnad, konstaterar Jacob som röker konstant när vi pratar.

Som mest har det jobbat omkring 350-400 personer här under hösten och i vinter.

Majoriteten har inte varit svenskar,  utan de kommer från ett tiotal andra länder.

– Portugiser, danskar, tyskar, holländare, Italienare och polacker i en salladsskål av företag med olika specialkunskaper, som Nicole Kleiner, projektledare hos tyska tillverkaren och delägaren av projektet Enercon, utrycker det.

– Nej, det har inte att göra med att det skulle vara billigare med utländsk arbetskraft utan det är erfarenheten av sådana här byggen som är huvudförklaringen till den mångkulturella arbetsplatsen, hävdar Nicole Kleiner.

Numera finns om än oerfarna specialister även i Piteå, där Lernia startade en intensivutbildning för installatörer och montörer av vindkraft för två år sedan.

Av de 66 som gått ut har 5 personer fått arbete inom vindkraftsbraschen.

Jag lämnar parkområdet och kör några mil västerut mot byn Koler där en del av de internationella vindkraftsrallarna bor.Det är inte i något hotell, utan på en grusfotbollsplan, där baracker monterats ihop i långa längor som också genererar jobb.

I en fuktig barack intill det provisoriska modulboendet håller holländskan Melissa Oversch på att tvätta. Hon jobbar åt ett danskt företag som sköter markservicen åt de över 100 arbetarna, som bor här. De är sex personer i städ- och tvättstyrkan. En är svensk.

– Jag gillar jobbet. Man får träffa personer från många kulturer, säger Melissa, som gärna åker till Piteå eller Luleå på helgerna och handlar.

Hon tjänar dubbelt så mycket här som hon skulle ha gjort hemma i Holland, säger hon.

Ända sedan det började talas om Markbygdsprojektet har det funnits förhoppningar att satsningen skulle ge lokala arbetstillfällen. Det har det gjort, framförallt i förberedelsearbeten, som exempelvis vägbyggen och skogsröjning.

Men merparten av själva monteringsjobbet har utländsk arbetskraft stått för, konstaterar Piteås socialdemokratiska kommunalråd Helena Stenberg.

– Ja, så har det ju blivit. Vi hoppas naturligtvis att det ska ge arbetstillfällen även för Pitebor eller de som väljer att flytta till Piteå. Det ger ett liv åt bygden och åt Piteå. Mångfalden välkomnar vi definitivt, säger Helena Stenberg.

Men är det inte bättre om jobben går till svenskar och Pitebor?

– Vi vill naturligtvis att det ska skapa jobb åt Pitebor. Det gör det i förlängnigen för driften av verken ska skötas  varje dag, 365 dagar om året.

– Sedan är det andra små medelstora företag, som får mycket kring infrastrukturen, att det byggs vägar så man kommer fram till verken. Men på det stora hela bidrar vi med en bättre miljö med förnyelsebar energi och skapar arbetstillfällen och framtidstro för många fler än Piteborna, säger kommunalrådet.

Exakt hur många arbetstillfällen som vindkraften genererar i Sverige i dag är svårt att slå fast.

Det har gjorts vissa studier som byggt på tidigare vindkraftsparker och schabloner utifrån förväntad utbyggnad av energislaget.

Bland annat visade en rapport från konsultbolaget WSP för en exploatör för några år sedan att vindkraften skulle generera drygt 10 000 svenska arbetstillfällen under 2013.

Det finns ingen större oberoende svensk utvärdering och Energimyndigheten kan inte slå fast någon siffra, säger Lars Andersson chef för myndighetens vindkraftsenhet.

– Nej, det kan vi inte göra, inte slå fast en siffra. Det behöver vi titta närmare på och göra en egen grundlig undersökning. Jag har väl sett både glädjekalkyler och mer seriösa bedömningar. Om man säger 10 000 så kan jag inte säga att det varken är fel eller rätt. Men det är ingen jätteöverskattning, tror jag, för att det investeras flera miljarder per år i svensk vindkraft, så det är klart att det leder till en hel del arbetstillfällen, säger Lars Andersson på Energimyndigheten.

Energimyndigheten har gett Mittuniversitet i Sundsvall i uppdrag att titta närmare på den lokala nyttan av vindkraften. Man hoppas också kunna göra en egen studie om hur många och vilka jobb som skapas.

Det är inte helt enkelt, säger Lars Andersson, att göra avgränsningar för vad som ska räknas som ett "vindkraftsjobb".

– Vi har exempelvis vissa företag, som är jättestora på vindkraft, som ABB och SKF, som tillverkar delar av vindkraftverk. Det krävs en hel del antaganden för att få fram siffrorna, säger Lars Andersson på Energimyndigheten.

Programmet tillhör kategorin: Nyheter
Alla avsnitt från programmet
Ekonyheter Kl 22:00(10 min)

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Ekonyheter Kl 22:00(3:00 min)

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Ekonyheter Kl 22:00(3:00 min)

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Ekonyheter Kl 21:00(3:00 min)

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Ekonyheter Kl 20:00(3:00 min)

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".