Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett avsnitt från Ekot
Butikskedjornas kris
Tor 26 dec 2013 kl 12:45
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Trots att många i dag säkert känner att pengarna rullat inför julen, går det trögt för handeln. Orsaken är att konsumenterna inte är lika köpglada som tidigare. I stället för att handla kläder och prylar... lägger allt fler sina pengar på resor, restaurangbesök och kaféer.

Vinnaren på det är bland andra Marie-Louise Gunnarson-Otto, som driver ett klassiskt konditori i Stockholm.

– Vad man kan se i dag är att det dricks så mycket mer kaffe på lokal än vad det gjordes tidigare. Man träffas på lokal, man har små möte, det kan var ett litet kort affärsmöte, det kan vara mötet med väninnan eller med barnbarnet. Ja, konditoriet har blivit en stor mötesplats där man kan ha trevligt och njuta för en rätt liten peng.

Det finns inte många som har en sådan överblick över de nya kafévanorna som Marie-Louise Gunnarson-Otto. Hon är uppvuxen i huset på Södermalm i Stockholm där hennes pappa startade konditoriet 1946 och där hon själv nu har arbetat i 35 år.

Den bild Marie-Louise Gunnarson-Otto ger av kafélivet bekräftas av gästerna i den ombonade lokalen. Vid ett av borden sitter Åsa Andersson med kaffe och en ostfralla. Hon träffar sin 30-åriga dotter på stan minst en gång i månaden. Och det är mycket oftare än vad Åsa Andersson gjorde med sin egen mamma.

Vad är det som ändrat sig tror du som gör att du går oftare på café med din dotter än vad du och din mamma gjorde?

– Man lever ett annorlunda liv och är överhuvudtaget ute mycket mer och umgås socialt nuförtiden, men det kanske är en ekonomisk fråga också.

Samma bild har Elis Stordal som är mitt upp i ett arbetsmöte med en kollega och har ställt upp datorn och brett ut jobbpapper över hela bordet.

– Det handlar om tillgänglighet och att hitta ett ställe där man kan nå till varandra. Där man kan sitta i lugn och ro och äta lunch innan man går till nästa jobb.

Om du backar tiden, för tio år sedan hade du haft ett sådant här möte på kafé då?

– Nej...kanske inte.

Vad är det som har ändrat sig?

– Jag tror att fler och fler använder kaféer inte bara inte bara för att fika och prata, utan man använder det som en lokal att göra saker tillsammans i.

Spaningen från kafégästerna bekräftas helt av Henrik Öhman, expert på konsumentbeteende hos konsultföretaget Sale Nordic.

– Förra året växte den svenska detaljhandeln med två procent. Under samma period växte restaurangnäringen med fem procent och kafénäringen med elva procent. I den här relationen är detaljhandeln faktiskt något av en förlorarbransch.

Uttryckt som ett cirkeldiagram blir de nya köpvanorna än tydligare. För i dag går en dryg tredjedel av hushållens totala konsumtion till resor,  restaurangbesök, fika på stan, städhjälp, husrenoveringar och andra tjänster, enligt Statistiska Centralbyrån.

Det är en fördubbling sedan tidigt 90-tal. Då gick hälften av hushållens pengar till detaljhandel, som i dag bara står för en tredjedel av den totala konsumtionen. Och det här är en global trend  enligt Henrik Öhman.

– Det här är ett fenomen i de flesta länder i västvärlden. I takt med att man blir rikare, så väljer man att skifta sin konsumtion till tjänster.

Skiftet är den stora utmaningen för handeln. Det säger Sofie Gunolf, vd för kläd- och inredningskedjan Indiska, som har några tuffa år bakom sig.

– Konsumtionen som helhet har inte gått ner mer än i vissa branscher, bland annat då klädhandeln, skobranschen och så vidare. Man har i stället lagt pengarna på lite godare viner, lite godare mat, restaurangbesök, längre resor. Så det är det här vi måste ha med oss när vi slåss om framtidens kunder.

I Sverige handlar vårt nya sätt att umgås och spendera pengar också om flera politiska beslut som gynnat tjänsesektorn på detaljhandelns bekostnad. Dit hör till exempel rot- och rut-avdragen och den halverade restaurangmomsen.

Därför  har de flesta helt enkelt mer pengar över till tjänster som både förenklar och förgyller vardagen. Något som enligt Henrik Öhman påverkar mångas dagliga val.

– Till exempel ställer sig allt fler svenska hushåll frågan "ska vi köpa nya vardagsrumsmöbler, eller ska vi resa till Thailand?". Och allt oftare väljer vi resan i stället för vardagsrumsmöblerna. Ett annat exempel är "ska vi äta middag hemma i kväll eller gå på restaurang eller köpa med oss take away mat?" Och allt oftare väljer vi take awaymaten eller restaurangbesöket i stället för att laga mat hemma.

Det är inte längre ett storstadsfenomen utan handlar om nya vanor över hela landet. På Pitchers restaurang i Karlstad - som är en blandning mellan klassisk pub och fin restaurang - är det till exempel gott om gäster veckans alla dagar. Det berättar ägaren Farok Jodat, med nästan 20 år inom restaurangbranschen.

– Det känns på något vis som om det är lättare att gå ut och äta en bit mat än vad det var förr i tiden. Många av våra gäster kanske bara drack en öl förr, men nu är de beredda att käka en bit mat och unna sig något trevlig under veckan. Förr i tiden var vardagar bara representation och ingenting annat i princip. Det var företag som var ute och käkade, men nu är det vanligt folk som är ute, träffas och umgås.

Uppsvinget för restauranger, kaféer, resandet och andra tjänsteföretaget kan ha bidragit till ett helt nytt mönster inom detaljhandeln. För inom många branscher tappar nu de stora kedjorna marknadsandelar.

Enligt handelns analysföretag HUI Research har kedjorna under 20 års tid vuxit på bekostnad av de små, fristående butikerna. Men förra året blev det stopp.

Framför allt backar kedjorna inom kläd- och skohandeln, bokhandel, möbel- och elektronikbranschen. Både i år och förra året har dessutom några stora och mindre kedjor gått i konkurs eller sålts.

Dit hör till exempel elektronikkedjorna Onoff och Expert, inredningskedjan Village,sporthandelsbutikerna Usport, fotoramskedjan Gallerix och klädkedjan JC. HUI är visserligen försiktigt optimistiska om helåret 2013, men det är en prognos med ovanligt många reservationer.

Men om inte kedjorna satsar på bredare grepp kommer fler att försvinna. Det säger Henrik Öhman, expert på konsumentbeteende.

– Handeln behöver lyfta blicken och inse att man står inför ett val. Antingen fortsätter man att sinsemellan slåss om en allt mindre del av hushållens konsumtion, eller så försöker man ta ett större grepp om hushållens plånböcker genom att till exempel addera tjänster eller samarbeta med tjänsteföretag och helt enkelt bredda sin verksamhet.

Inom den svenska detaljhandeln lyfts ofta den brittiska livsmedelskedjan Tesco fram som en nytänkare.

Tesco är Storbritanniens största detaljhandelsföretag och det tredje största i världen.

Koncernen är mycket mer än en livsmedelskedja. Den erbjuder banktjänster, kreditkort, lån, privata försäkringar, hemelektronik och chartrerresor. Dessutom är kedjan landets femte största mobiloperatör.

Enligt siffror från tv-bolaget BBC står Tesco för vart åttonde pund som konsumeras i Storbritannien.

Här i Sverige finns ingen riktig motsvarighet. Visserligen finns det allt fler kundkort som ger rabatter och livsmedelskedjan Ica och möbeljätten Ikea har startat bank.

I övrigt har handlarnas fokus främst legat på om e-handeln är ett hot eller en möjlighet. Men just nu pågår en förändring som inom några år har förändrat hela synen på vad som är konsumtion. Det säger Sofia Gunolf, vd för Indiska.

– Kunderna kräver mer av oss företag i form av upplevelser, kanske tjänster eller var det nu månde vara, just för att ok, whats in it for me för att jag ska lägga mina pengar hos just det här företaget. Det är en förändring som håller på att ske och jag tror att vi bara är precis i början av den förändringen. Det är knappt att kunderna vet om vad de söker, säger Sofia Gunolf.

Indiska har också trevat sig fram. I början av 2002 öppnade kedjan ett spa. En satsning som inte bar sig utan slog igen 2005.

Samma år öppnades  i stället en restaurang i centrala Stockholm inredd med färgsprakande textilier och med ett kök som förenar svenskt och indiskt.

I dag finns driver Indiska även en restaurang i huvudkontoret i Värtahamnen.

Men mat och fika kommer långsiktigt inte att räcka som lockbete för att få in kunderna i butiken, säger vd  Sofe Gunolf. Hon tror det blir ett måste att också till exempel kunna hjälpa kunden med inredning eller att boka en resa till Indien.

Programmet tillhör kategorin: Nyheter
Alla avsnitt från programmet
Morgoneko
Kl 08:00(15 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Kl 08:00(15 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Ekonyheter
Kl 08:00(7:00 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Kl 08:00(7:00 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Ekonyheter
Kl 07:30(1:57 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Kl 07:30(1:57 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Ekonyheter
Kl 07:30(2:00 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Kl 07:30(2:00 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Morgoneko
Kl 07:00(18 min)
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".