Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Så funkar kvantdatorn
Fre 18 jul 2014 kl 12:10
Den ska göra beräkningar på ett annat sätt än datorerna vi har idag med hjälp av egenheter i själva fysiken som beskriver materiens minsta delar. Det här något som många hoppas på som nästa steg i datorutvecklingen... Men är det realistiskt?

En kvantdator förväntas kunna göra sådant som de datorer vi har nu inte kan, men än så länge vet vi inte att det faktiskt går att göra kvantdatorer som har fördelar över konventionella datorer. Det krävs att de blir mycket större än de små demonstrationer som hittills testas i laboratorier.

Av Marie Ericsson på Uppsala universitet får vi höra att en kvantdator ska vara uppbyggd av kvantbitar, informationsenheter som utnyttjar att fysiken tillåter att de kan ha två tillstånd samtidigt. Det gör det möjligt att lagra flera tal på samma ställe i minnet, och det går att ha oerhörda mängder tal på ett begränsat antal kvantbitar. Kvantdatorn gan göra beräkningar på alla dessa tal samtidigt. Haken är är att det bara går att få ut ett enda av talen som blir resultatet.

Scott Aaronson från det amerikanska universitetet MIT berättar att förhoppningarna på kvantdatorer hänger på att kvantbitarna, som består till exempel av atomer eller fotoner (ljuspartiklar) fungerar som vågor. De kan påverka varandra och skapa nya vågmönster, som kan utnyttjas för att göra ett fåtal typer av beräkningar mycket effektivt.

Men Scott Aaronson anser att det alla mest intressanta med kvantdatorer inte är att göra en bättre sorts dator, utan att testa gränserna för både vad som går att beräkna och för hur vi kan manipulera kvantmekaniska fenomen.

En intressant möjlighet är att kvantdatorer kan användas för simuleringar som är svåra att göra med vanliga datorer. En grupp på Chalmers har intresserat sig för sådana möjligheter, och vi hör Göran Johansson och Per Delsing därifrån.

Sändes första gången i februari 2014.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Jakten på det glömda språket Igår kl 12:10(20 min)

Lämnar språket vi hörde som bebisar spår som aldrig försvinner? Vi söker kinesiska språkrester hos adopterade Sonja Levin.

Lämnar språket vi hörde som bebisar spår som aldrig försvinner? Vi söker kinesiska språkrester hos adopterade Sonja Levin.

Är du kille eller tjej? Nej. Om att leva som... Tor 18 jan kl 12:10(19 min)

Allt fler transsexuella känner att de inte hör hemma i något av de traditionella könen. De känner sig varken som man eller kvinna, och kallar sig ickebinära.

Allt fler transsexuella känner att de inte hör hemma i något av de traditionella könen. De känner sig varken som man eller kvinna, och kallar sig ickebinära.

Ismannen Ötzi – världens äldsta filmstjärna Ons 17 jan kl 20:35(19 min)

Vem mördade Ötzi? Olika svar på den frågan får vi i inte mindre än tre nya spelfilmer baserade på ismannens liv. Hur väl stämmer filmerna överens med vad forskningen vet om Ötzi?

Vem mördade Ötzi? Olika svar på den frågan får vi i inte mindre än tre nya spelfilmer baserade på ismannens liv. Hur väl stämmer filmerna överens med vad forskningen vet om Ötzi?

"Hej allihop, jag är transsexuell!" Tis 16 jan kl 12:10(19 min)

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Den franska terrorns nya ansikte Mån 15 jan kl 12:10(19 min)

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".