Kulturstrid i skuggan av Breivik

Nu i helgen är det ett år sedan Anders Behring Breiviks massmord på Utöya. I Norge talades det  efter dåden mycket om försoning och kärlek istället för hat. Men på de svenska kultursidorna tog det bara tre dagar innan en bitter fejd tog sin start. Och den norske massmördaren drogs in i allt från bråket om radikalfeministisk teater till frågan om kulturens vänsterdominans. Vår reporter Nils Eriksson har följt Breiviks spår i den svenska mediedebatten. 

Genusfotografen och upphovsrätten

Många har höjt på ögonbrynen i veckan av att bloggaren Genusfotografen tvingats betala 15 000 i skadestånd för att ha kritiserat och publicerat bildsidor från ett reportage om mästerkocken Louise Johansson. Det som är en självklarhet i de tryckta medierna - alltså rätten att citera upphovsrättsskyddade bilder - existerar nämligen inte på nätet. Hur den här märkliga skillnaden uppstått? Paul Frigyes har gått till botten med den frågan.

Aftonbladets fejkade nazisthot

Och i vår sommarserie om journalistiken inför skranket: Aftonbladets nazistbluff som fick grundlagen att skrivas om. I januari 1998 gick Aftonbladet ut med en mycket sensationell historia. Det handlade om beväpnade nazister som hotade kända svenskar utanför deras hem. Aftonbladet publicerade till och med bilder på hoten och nazisterna beskrevs som extremt farliga. Problemet var bara att historien inte var sann och bilderna hade aldrig tagits utan Aftonbladets inblandning. Therese Rosenvinge berättar historien om hur en tidningsanka fick konsekvenser som sträcker sig ända in i den svenska grundlagen.