Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
Forskare vill identifiera farliga nanopartiklar
Fre 03 aug 2012 kl 12:10
Småskaligt och en fråga om smarta ytor - så kan nanopartikelforskningen beskrivas. Men finns det fog för att vara försiktig med nanopartiklar, eftersom man kan tänka sig att de tack vare sin litenhet kan... lyckas ta sig in i våra celler och ställa till problem? I dagens Vetandets värld hör vi forskarna som ser nanopartiklarnas fördelar men som också tror att det blir ett stort detektivarbete att hålla koll på att de verkligen är säkra. Programmet sändes första gången den 13 april.

Nanopartiklar är små partiklar, som finns både naturligt i miljön och i form av material som vi  människor tillverkat, t.ex. i glas, solkrämer och bildäck.

Nanotekniken handlar om att tillverka små partiklar för olika ändamål, eller så konstruerar man olika former material med hjälp av små enheter, eller genom att förändra ytor där förändringarna av ytstrukturen är väldigt små men oerhört betydelsefulla för funktionen.

En stor del av forskningen i dag handlar också om att ta reda på vilka risker det finns med de här väldigt små partiklarna.  Inte minst gäller det alla de små partiklarna som ständigt omger oss och som till exempel är resultatet av att bildäck slits eller att vi tänder stearinljus.

Mycket av nanotekniken handlar om det som kallas nanomaterial alltså material som är uppbyggd av mycket små enheter. Men man kan också tillverka nanopartiklar och förse dem med olika egenskaper. Det här forskar man mycket kring inom medicinen och inte minst inom cancerforskningen.

Ett stort område är också att kartlägga och definiera risk- och säkerhetsaspekter men nano. Ett svårt arbete då nanopartiklar av samma material kan ha helt olika egenskaper beroende vilken form och storlek de ha har.

Medverkar i programmet gör Lars Montelius professor i nanoteknologi vid Lunds tekniska högskola, Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad och verksam som professor vid Chalmers i Göteborg samt Quentin Pankhurst, är professor vid London Centre for Nanotechnology.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Icarus – biologernas nya spionverktyg Igår kl 12:10(20 min)

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Att vilja men inte kunna hjälpa - om livet... Mån 19 feb kl 12:10(20 min)

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till... Fre 16 feb kl 12:10(19 min)

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro Tor 15 feb kl 12:10(20 min)

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Sepsis - den bortglömda sjukdomen Ons 14 feb kl 20:35(20 min)

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".