Framtida resor går till Mars och asteroiderna
Vetenskapsradions Björn Gunér besöker den internationella rymdkonferensen SpaceOps som denna vecka pågår i Stockholm och samtalar om bemannade rymdfärder med två svenska rymdprofiler: Sveriges första och enda astronaut, Christer Fuglesang, som numera arbetar som forskningschef på den europeiska rymdmyndigheten ESA, och Sven Grahn, som tidigare länge arbetat vid Rymdbolaget.
Vilken främmande himlakropp blir nästa mål för människans rymdfart? Månen, återigen, eller en jordnära asteroid, verkar vara svaret. Eller möjligen Mars, om man får tro de diskussioner som förs på området på den pågående internationella rymdkonferensen i Stockholm.
Den bemannade rymdfarten har långt ifrån samma resurser idag som under den gyllene rymdåldern på 1960, 70- och 80-talen, och den främsta nationen på området, USA, tror det dröjer minst 10 år innnan någon landning blir aktuell igen.
Sveriges första och enda astronaut, Christer Fuglesang, som numera arbetar som forskningschef på den europeiska rymdmyndigheten ESA, tror att de stora framtida rymdresorna kommer att göras som internationella samarbeten, liknande det som sker på den internationella rymdstationen ISS.
Sven Grahn, tidigare vid Rymdbolaget, har kommenterat rymdhändelser i svenska medier i tiotals år, och han tycker utvecklingen idag går väl segt. Men han eldar ändå upp sig vid tanken på en nära förestående kinesisk bemannad tur till Kinas egen rymdstation.
Hör Fuglesang och Grahn diskutera framtiden för människan i rymden när Vetenskapsradions Björn Gunér möter dem i ett samtal vid rymdkonferensen SpaceOps.
