Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Hur farlig är fästingen?
Fre 25 maj 2012 kl 12:10
Fredagens Vetandets Värld handlar om fästingar, som kommer högt upp på svenskens impopularitetslistor. En Sifo-undersökning placerar fästingen som nummer två - efter myggan. Och kanske kan den nå toppen... eftersom fästingen sprider sig både norrut och inåt landet.

Förra året insjuknade rekordmånga i den fästinburna hjärninflammationen TBE här i Sverige – 287 personer. Det förekommer några enstaka dödsfall, men en stor andel av dem som smittas får livslånga sviter av sjukdomen. På 50-talet insjuknade ett tiotal personer varje år.

För att förstå orsaken till förra årets ökning måste man förstå fästingens biologi.

– Förr tyckte jag att fästingar var äckliga kryp som parasiterade på mig, men efter att jag studerat dem kan jag inte annat än fascineras, säger biologen Kajsa Glemhorn som varje sommar ordnar fästingsafaris på Öland.

Fästingen har tre olika livsstadier. Larven utvecklas till en nymf som sedan blir ett vuxet djur. Mellan varje stadium måste den ha ett blodmål som den får genom att suga sig fast på ett värddjur. Det är den enda föda de någonsin intar.

Mellan blodmåltiderna sitter de på till exempel ett grässtrå i en fuktig miljö och väntar på att ett värddjur ska passera tillräckligt nära. Ibland övervintrar de nere i marken i väntan på att det ska ske.

Larverna sätter sig oftast på smågnagare. Vanligtvis är det i nymfstadiet vi träffar på dem. Sedan måste honan suga blod en gång till för att kunna lägga ägg. En enda hona kan lägga upp till 3000 ägg. Ett av de viktigaste värddjuren för fästingen är rådjur. Så när rådjuren varit många från 80-talet och framåt har det lett till allt fler fästingar, som också gynnas av ett varmare klimat och längre vegetationsperioder.

När rådjuren minskade kraftigt efter två hårda vintrar fick mängder av hungriga fästingar samsas om smågnagarna. När larverna åt på samma djur som nymfer som bar på TBE-smittan blev resultatet ovanligt många smittbärande djur. När sen smågnagarna också minskade, samtidigt som vi 2011 hade en tidig varm vår blev människan extra viktig som värddjur. När det sedan blev en ovanligt lång varm höst, med svampsäsong ända in i december blev resultatet ovanlig många TBE-fall.

Men hur farligt är det att bli fästingbiten?

Det var en fråga som Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin ofta fick av sina patienter. Därför drog hon igång Sting-studien. Hittills har 4000 fästingbitna människor från Umeå i norr till Skåne i söder lämnat in fästingen och själva lämnat blodprov. Det har visat att mellan 10 och 35 procent av fästingarna bär på borreliabakterier, men att bara ett litet antal av dem som blir bitna av smittbärande fästingar själva blir sjuka. Pia Forsberg säger att vi förstås ska ta fästingbett på allvar, men att studien visar att risken att bli sjuk ändå är ganska liten.

– Det finns människor som inte går ut i naturen för att de är rädda, och det behöver man inte vara, säger hon.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Kvinnan som skrev världens första roman Mån 13 nov kl 12:10(20 min)

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".