Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Agroforestry – när åkern blir en skogsträdgård
Ons 03 jun 2015 kl 12:10
Träd och buskar i rader på åkern - med en vanlig spannmålsodling mellan - prövas i ett forskningsprojekt där 13 gårdar och forskare letar efter odling med mindre miljöpåverkan.

Skogsjordbruk, skogsträdgårdar och silvo pasture. Det finns många olika varianter av det som kallas agroforestry. Tretton gårdar letar tillsammans med forskare från Stockholm och Örebro Universitet efter ett odling med mindre miljöpåverkan.

– Agroforestry har sitt ursprung i tropikerna. Nu letar vi efter vilka växter som kan passa här, säger Christina Schaffer från Stockholms universitet.

Alla gårdar har en forskningslund där olika växter testas efter ur stor skörd de ger och hur de fungerar tillsammans. Tanken är att träd och buskar både ska ge bär och frukt och fungera som vindskydd. De ska även ge växtstöd och dra upp näring ur djupet. Äppelträd, hassel eller mindre kända bärhäggmispeln med blåbärsliknande bär är några exempel.

En av de deltagande gårdarna är Hånsta Östergärde. Där ska Ylva och Kjell Sjelin prova alléodling på ett av sina fält. Där finns 200 meter långa rader av träd och buskar med tolv meters mellanrum.

I mellanrummet kommer de till en början att odla vanligt ettårigt spannmål men så småningom hoppas de på perenna grödor, växter som man skördar bladen av och gör proteinrik bladkoncentrat eller perenna varianter av vete eller korn.

I en framtid ser Kjell Sjelin hur de skördar olika bär och frukter från buskar och träd för hand - eller varför inte soldrivna robotar bland de taggiga buskarna?

I programmet medverkar forskaren Christina Schaffer från Stockholms universitet och ekologiska lantbrukarna Ylva och Kjell Sjelin.


Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Kemipristagaren Jacques Dubochet glömmer aldrig ögonblicket då han lyckades göra det alla trodde var termodynamiskt omöjligt. Ulrika Björkstén har träffat honom i hemmet i Schweiz.

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Könsstympning minskar i världen Mån 20 nov kl 12:10(19 min)

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".