Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Pi-året då många decimaler föll på plats
Ons 22 jul 2015 kl 12:10
Den 14 mars firas den internationella pi-dagen eftersom datumet, om man skriver det 3.14, är detsamma som denna matematiska konstant.  Men tjugotvå sjundedelar är egentligen en bättre uppskattning av pi... och den 22/7 är ju idag. Vetandets värld guidar genom pi:s historia. Programmet sändes första gången den 13 mars.

Pi anger hur många gånger en cirkels diameter ryms i cirkeln omkrets. I år är det en extra viktig pi-dag. Det är inte bara de två första decimalerna som stämmer: 3.14. Om man dessutom lägger på årtalet efter så har man två rätta decimaler till: 3.14.15. Och vill man gå vidare i pi:s oändliga decimalrad, så kan man konstatera att på lördagsmorgonen strax efter klockan 9.26.53 passerade vi precis pi. Talet med sina första decimaler är 3,1415926535.

Och pi-dagen firas också på många håll, med föredrag och tävlingar bland annat. I Vetandets värld passar vi på att bekanta oss närmare med den matematiska konstanten.

– Även tidiga kulturer har hittat pi, berättar Staffan Rodhe som intresserat sig för talets historia genom Arkimedes noggrannare beskrivning av begreppet, via senare sekler sökande efter det rätta pi, fram till dagens tal med en oändlig rad decimaler.

Anders Eriksson, som arbetat med rymdsonden Rosetta som skickats iväg till en komet, konstaterar att pi dyker upp så ofta i en rymdfysiker beräkningar att han inte ens tänker på att det är där.

Sara Woldegiorgios vid matematiska institutionen, Stockholms universitet, bringar reda i var nånstans i övrigt - förutom att skicka sonder till kometer - som pi är oundgängligt.

I programmet medverkar Staffan Rodhe, matematikhistoriker vid Uppsala universitet, Anders Eriksson, forskare från institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet och Sara Woldegiorgios, matematiska institutionen vid Stockholms universitet.

Programmet sändes första gången den 13 mars.

Programmet har gjorts med hjälp av vårt lyssnarnätverk. Vill du också vara med och bidra med tips och idéer? Gå med i nätverket!

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Växtjakten efter klimatkatastrofen Tor 16 nov kl 12:10(19 min)

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Kvinnan som skrev världens första roman Mån 13 nov kl 12:10(20 min)

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".