Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
Pi-året då många decimaler föll på plats
Ons 22 jul 2015 kl 12:10
Den 14 mars firas den internationella pi-dagen eftersom datumet, om man skriver det 3.14, är detsamma som denna matematiska konstant.  Men tjugotvå sjundedelar är egentligen en bättre uppskattning av pi... och den 22/7 är ju idag. Vetandets värld guidar genom pi:s historia. Programmet sändes första gången den 13 mars.

Pi anger hur många gånger en cirkels diameter ryms i cirkeln omkrets. I år är det en extra viktig pi-dag. Det är inte bara de två första decimalerna som stämmer: 3.14. Om man dessutom lägger på årtalet efter så har man två rätta decimaler till: 3.14.15. Och vill man gå vidare i pi:s oändliga decimalrad, så kan man konstatera att på lördagsmorgonen strax efter klockan 9.26.53 passerade vi precis pi. Talet med sina första decimaler är 3,1415926535.

Och pi-dagen firas också på många håll, med föredrag och tävlingar bland annat. I Vetandets värld passar vi på att bekanta oss närmare med den matematiska konstanten.

– Även tidiga kulturer har hittat pi, berättar Staffan Rodhe som intresserat sig för talets historia genom Arkimedes noggrannare beskrivning av begreppet, via senare sekler sökande efter det rätta pi, fram till dagens tal med en oändlig rad decimaler.

Anders Eriksson, som arbetat med rymdsonden Rosetta som skickats iväg till en komet, konstaterar att pi dyker upp så ofta i en rymdfysiker beräkningar att han inte ens tänker på att det är där.

Sara Woldegiorgios vid matematiska institutionen, Stockholms universitet, bringar reda i var nånstans i övrigt - förutom att skicka sonder till kometer - som pi är oundgängligt.

I programmet medverkar Staffan Rodhe, matematikhistoriker vid Uppsala universitet, Anders Eriksson, forskare från institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet och Sara Woldegiorgios, matematiska institutionen vid Stockholms universitet.

Programmet sändes första gången den 13 mars.

Programmet har gjorts med hjälp av vårt lyssnarnätverk. Vill du också vara med och bidra med tips och idéer? Gå med i nätverket!

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Att leva med tre sinnen – om hur smarta textilier... Kl 12:10(19 min)

Den som är både döv och blind måste lita till känseln. Men med smarta textilier kan man göra kläderna till ett extra sinnesorgan för känsel. Det ska bli verklighet genom ett projekt i Borås.

Den som är både döv och blind måste lita till känseln. Men med smarta textilier kan man göra kläderna till ett extra sinnesorgan för känsel. Det ska bli verklighet genom ett projekt i Borås.

Icarus – biologernas nya spionverktyg Igår kl 12:10(20 min)

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Att vilja men inte kunna hjälpa - om livet... Mån 19 feb kl 12:10(20 min)

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till... Fre 16 feb kl 12:10(19 min)

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro Tor 15 feb kl 12:10(20 min)

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".