Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Musiken möter vetenskapen och annan konst med det genomgående temat dolda mönster i musiken.
Ett avsnitt från Interplay
Didos dolda klagan
Tor 13 aug 2015 kl 05:35
Den är en av världens mest kända kärleksarior, och den bär på nycklar till barockens föreställningsvärld om hur exempelvis sorg skulle gestaltas i musiken. I den här "Interplay i P1"-programmet från den... 14 februari och 6 april 2015 berättar sångerskan och barockkännaren Sandra Lindqvist om Didos klagan.

- Didos klagan är ju en fantastisk aria som representerar barocken och representerar starka, starka känslor i operamusik under 1600-talet, säger Sandra Lindqvist.

Under 1600-talet började tonsättarna att sätta texterna i centrum. Då lades grunden till det som vi idag tycker är en självklar kompositionsform, i alla fall inom populärmusiken, nämligen att ett verk har en huvudstämma och ett ackompanjemang. Kompet då kallades för generalbas och parallellt med det införde man också retoriska figurer i musiken. Det var figurer som skulle lyfta fram texten och påverka lyssnarna i samma känslomässiga riktning som texten gav uttryck för - på ett objektivt, vetenskapligt sätt, tänkte man, men hur skulle då de här figurerna utformas? Ja, det diskuterades en hel del och det blev också en slags samsyn på många punkter, men alla de här idéerna kom sedermera med ett gemensamt namn att kallas för affektläran.

Didos klagan ligger i slutet av operan Dido & Aeneas från 1689 av den brittiske barocktonsättaren Henry Purcell, och i det här programmet framförs den av den brittiska sopranen Emma Kirkby. Bland de figurer som Lindqvist berättar om finns lamentobasen. Det är den som inleder arian och som upprepar samma toner om och om igen. Vidare finns det en annan figur i melodistämman som kallas 'katabasis'. Den markerar i ett nedåtgående intervall bland annat ordet 'laid'. Det är då hon sjunger om att hon ska läggas ner i graven, i sorgen, för att ta ett par exempel.

Producent Berit Nygren.

Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Interplay
Mozarts musikmatematik Fre 29 jul 2016 kl 20:25(7:34 min)

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från 2015.

Franciskus solsång idag Sön 24 jul 2016 kl 16:35(8:52 min)

Vad kan den nästan 800 år gamla dikten Franciskus solsång säga om vad det innebär att vara människa idag? Över detta reflekterar psykiatrikern Svante Bäck i detta Interplay i P1.

Varför demenssjuka kan sjunga Fre 15 jul 2016 kl 20:25(9:43 min)

Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger. En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta "Interplay i P1" fredag 15 juli kl 2025, med repris 17 juli kl 1635.

Sången i demenssjukvården Fre 08 jul 2016 kl 20:25(9:41 min)

Svårt demenssjuka slappnar av och blir mer samarbetsvilliga när deras vårdare sjunger för dem. Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 8 juli kl 2025, med repris 10 juli kl 1635.

Vägen till bästa konsertupplevelsen Fre 01 jul 2016 kl 20:25(9:19 min)

Vad borgar för den perfekta konsertupplevelsen? Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 1 juli kl 2025, med repris den 3 juli kl 1635.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".