Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
Många svar på svarta hålens stora gåta
Fre 04 sep 2015 kl 12:10
Idén om svarta hål i rymden har funnits sedan 1700-talet. Ändå kvarstår många frågor och på mötet i förra veckan där bland andra Stephen Hawking deltog, kom inga nya svar utan snarare fler frågor. Omges... ett svart hål av eldväggar? Kan liv och död existera samtidigt i det svarta hålet?

Finns de svarta hålen över huvud taget? Vetandets värld presenterar i dagens program ett axplock av svar på svarta hålets stora gåta. Ingen vet ännu vilket svar som ligger närmast sanningen.

Ett svart hål har så stark gravitation att det drar åt sig allt i sin närhet och inte ens ljus kan slippa ut därifrån. Det gör dem svarta och väldigt svårstuderade. Svarta hål är ett forskningsämne för teoretiska fysiker som Stephen Hawking, som besökte Sverige i förra veckan för att diskutera var den här forskningen står idag.

Den gängse beskrivningen av dem innefattar en så kallad singularitet, vilket är en oändligt tät punkt i det svarta hålets mitt, och en händelsehorisont. Händelsehorisonten är den gräns som innebär att när man har passerat, kan man inte komma ut igen. Den här beskrivningen vilar på Einsteins allmänna relativitetsteori, som beskriver gravitationen.

Men när Stephen Hawking på 1970-talet också tog med en annan väletablerad fysikteori i beräkningen, nämligen kvantmekaniken, upptäckte han att de svarta hålen faktiskt bör släppa ifrån sig någonting ändå. Detta någonting är en strålning som fått namnet Hawkingstrålning. Den insikten ledde i sin tur till nya problem i beskrivningen av svarta hål, frågor som forskarna fortfarande kämpar med att lösa.

Några av de föreslagna lösningarna gör helt om bilden av ett svart hål. Laura Mersini Houghton, som tagit initiativ till konferensen, hävdar till exempel att Hawkingstrålningen gör att ingen singularitet och ingen händelsehorisont kan bildas. Innebär en sådan beskrivning av svarta hål att de faktiskt inte finns?

– De har blivit så etablerade i populärkulturen att begreppet nog blir svårt att avskaffa, säger Laura Mersini Houghton, professor vid University of Colorado.

Om sådana beskrivningar innebär att de inte alls finns, beror på vad man menar med svart hål, säger Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet. Objekt med så mycket gravitation att ljus inte kommer ut från dem kommer nog fortsatt att finnas.

Flera olika bilder av hur svarta hål fungerar och hur en resa in i ett svart hål skulle te sig diskuteras flitigt. Nu senast på mötet i förra veckan i Stockholm där Stephen Hawking var med. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, var med där, och konstaterar att man knappast kom fram till några slutgiltiga lösningar under veckan:

– Redan före den här konferensen fanns det en större förvirring och spridning bland åsikterna än det gjort på många år. Och nu kommer Stephen Hawking och hävdar att en del av det här kanske kan lösas på ett lite annat sätt. Man kan inte säga annat än att fältet befinner sig i en rätt stor förvirring, säger Ulf Danielsson.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.
Fre 20 okt kl 12:10(21 min)
En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.
Tonfiskens återkomst till Sverige
Tor 19 okt kl 12:10(19 min)
För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.
Tor 19 okt kl 12:10(19 min)
För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.
Luktexperiment i magnetkamerans vrål
Ons 18 okt kl 12:10(20 min)
Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.
Ons 18 okt kl 12:10(20 min)
Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.
Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.
Tis 17 okt kl 12:10(20 min)
Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.
Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.
Mån 16 okt kl 12:10(19 min)
Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".