Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Ett avsnitt från Kaliber
Jakten på Afrikas försvunna skatt
Mån 14 dec 2015 kl 10:03
Afrika är en het tillväxtmarknad som lockar svenska företag. Jobben välkomnas. Samtidigt kommer varningar om att företagens pengar slussas ut från Afrika. Kaliber om Jakten på Afrikas försvunna skatt.

– Jag sätter skruvarna tillsammans med spindeln och sedan skickar jag dem vidare till damen och hon kommer att lägga korten ovanpå.

Hur är arbetet?

– Det är ganska hektiskt ibland, men vi försöker alltid att ha ett lagarbete och när vi har en lagarbete går det.

En bit bort ifrån maskinen som pressar ut nycklar jobbar Jacqueline Guows med att packa nygjorda dörrlås. Jacqueline har jobbat länge på Assa Abloy och hon trivs.

– Just nu paketerar jag. Jag packar lås. Så jag tycker om mitt jobb.

Vi befinner oss i en förort till Johannesburg i Sydafrika där svenska Assa Abloy har sin fabrik. Hur vi hamnade här ska vi berätta strax.

Sydafrika är ett av de mer utvecklade afrikanska länderna.  Men kontrasterna är stora. Miljontals människor bor fortfarande i slumområden. Och Jacqueline berättar att där hon bor saknar många jobb. Nu ger hon grannarna uppdrag så de kan få lite inkomst.

– Genom att kanske säga kom och städa min trädgård, eller kom och stryk kläder åt mig. Då jag vet att de pengar jag får kan jag sedan också dela med andra. Då får de mat att sätta på bordet åt deras familjer, säger Jacqueline.

– Jag tror att varje anställd försörjer mellan sju och tio personer säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda livnär många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär, säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda försörjer många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär.

– Vi hade ett spännande 2014 med riktigt stark tillväxt och goda resultat. Den första halvan av 2015 var lika stark.

Afrika har lyfts fram som en av dom hetaste tillväxtmarknaderna. Och man hoppas företagens jobb kommer att lyfta kontinenten från fattigdom. Och här är också bolagenskatten viktigare än i till exempel Sverige. Den står för en fjärdedel av skatteintäkterna berättar Mark Kingon på sydafrikanska skatteverkets huvudkontor i Pretoria norr om Johannesburg.

Hur viktiga är bolagsskatter från multinationella bolag?

– De är en stor del. De är ungefär en fjärdedel av våra intäkter. De är en enormt bidragande faktor när det gäller att kunna finansiera utvecklingen i vårt land.

Men samtidigt som bolagens jobb välkomnas, uppskattas miljarder försvinna ut ur Sydafrika i avancerad skatteplanering.

– Folk uppskattar skattefelet till miljarder. Vi tror inte att de stora företagen deklarerar felaktigt. De flyttar ut sina vinster genom sina bolagsstrukturer.

Bolagen utnyttjar skillnader i ländernas skattelagstiftning.  Via dotterbolag kan bolagen slussa ut pengar via länder som ger lägre eller ingen skatt. Men gäller det här de svenska bolagen som verkar i Sydafrika?

"Ni är hjärtligt välkomna till tredje kvartalets rapport 2015 från Assa Abloy. Och återigen en väldigt bra rapport."

Vi är med när Assa Abloy presenterar resultatet för tredje kvartalet i år. Det är ett bolag som funnits länge i Afrika och vill satsa mer i utvecklingsländer.  Och det är därför vi tittar på just Assa Abloy.

– Vi har haft lite olika approach för att täcka in Afrika. Det är en fantastiskt intressant världsdel, säger VD Johan Molin.

– Vad är det som är intressant?

– Det är en väldig tillväxt och en positiv tillväxt. Så fortsätter vi att implementera oss mer och mer.

VD Johan Molin är en av svenskt näringslivs stigande stjärnor. I tio år har han lett Assa Abloy till att vara så uppfinningsrika att de prisas av internationella bedömare.

– Dels har vi blivit uppmärksammade av Forbes och vi har varit med att vi är ett top hundra bolag i världen när det gäller innovationskraft. 

– Vad är patent och varumärket värt nu?

– Det vet jag faktiskt inte vad det är värt. Vi brukar inte värdera det separat. Men det är klart det är värt väldigt mycket pengar. 

Det vi inte vet när intervjun görs är att i det tysta har det så värdefulla varumärket Assa Abloy flyttats till ett ifrågasatt land och därmed börjat leda pengaströmmar dit.

– Använder ni er av skatteparadis?

– Nej, inte det gör vi inte. Det beror på vad du deklarerar som ett skatteparadis.

– Lågskatteland eller skatteparadis…

– Skatteparadis har vi inte.

Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad som händer med pengarna från Assa Abloys verksamhet i Sydafrika. Och vad är det svenska politiker gör som experter menar leder till att företagens pengar lämnar Afrika? Vi beger oss på en resa.

– Vi börjar utanför Johannesburg där vi får köra slalom mellan hålen i vägen. Korrugerade plåtbitar bildar hem åt familjer och skjulen står tätt längs vägen. Tidigare hade Sydafrika en hög tillväxt, men nu har den bromsat in.[ii]  Det skulle behövas mer skattepengar.  Men skatteverket har alltså problem att få pengar från bolagen att bli kvar i Sydafrika. Landet behöver bygga bort slummen, få fler i utbildning och få livsavgörande hiv-medicin.

– Mitt namn är Simphive olaga Dismini. Jag är 32 år gammal och lever med HIV. Jag fick diagnosen HIV 2002 när jag var gravid i årskurs tolv.

Simphive kommer till kliniken och får bromsmedicin mot sin HIV-infektion. Bromsmedicinen gör att hon kan leva ett relativt normalt liv med sina barn. Men problemet är att bromsmedicinen ibland tar slut.

– Det enda problemet är bristen på medicin, eftersom fler och fler människor blir diagnostiserade med HIV varje dag.

Hon får hålla tummarna att det finns mer när hon kommer till kliniken. Hon blir stressad och det kan göra HIV-infektion farligare.

– På natten sover man och tänker på vad som kommer att hända i morgon. Kommer det att finnas bromsmedicin? Jag blir deprimerad. Om när jag blir deprimerad och är HIV-positiv höjs automatiskt virusnivåerna.

Sju miljoner har HIV i Sydafrika, men det rapporteras brist på bromsmedicin nästan varje dag. För Simphive är lösningen mer skatt som tryggar medicinförsörjningen.

– Vi behöver skattepengar så fort som möjligt.

Assa Abloy stödjer HIV-smittade genom välgörenhetsprogram. Men hur de bidrar med skatt är inte offentligt. Men vi börjar ställa frågor om skatt och hur pengarna lämnar Sydafrika. Assa Abloy Sydafrika betalar interna avgifter till Europa.  Så kallade franchise-avgifter säger bolagets Sydafrikachef John Middleton.

– Assa Abloys affärsmodell är franchise. Så alla tekniker och affärer som utvecklats inom koncernen delas sedan. Det är så vi gör franchiseavtal.

Vi undersöker var franchiseavgifterna hamnar. Men inte heller Assa Abloys dotterbolags räkenskaper i Sydafrika är offentliga.

Vi bestämmer oss ändå för försöka kartlägga själva bolagsstrukturen. Kaliber samarbetar med afrikanska grävorganisationen ANCIR som ger oss ett tips: ”Titta i vilket land varumärket är registrerat. Då ser ni var interna avgifter från bolaget hamnar.”

Först ser vi att ett av Assa Abloys svenska bolag i en rockad ifjol fått nya ägare i Luxemburg. Och Kaliber kan avslöja att numera är det bolaget Assa Abloy Branding i lågskattelandet Luxemburg som äger det värdefulla varumärket.

– Bonjour Monsieur!

På vägen hem från Sydafrika besöker vi kontoret för Assa Abloy Branding. Vi vill ha svar på varför Assa Abloy Branding äger varumärket här i Luxembourg när bolaget är listat på Stockholmsbörsen och har huvudkontor i Stockholm.

– Bonjour est-ce que vous parlez anglais? Do you speak english?

– Yes, I speak english

– I’m Erik Palm I’m a journalist from Swedish Radio. And I am curious about Assa Abloy the branding part of the Assa Abloy company.  I wonder if I can ask a few questions?

– Not, not right now. You have to book an appointment first cause we are all busy in meetings

– Du är svensk eller?

– Ja, jag är svensk.

– Kan jag komma tillbaka imorgon då kanske?

– Vad är det för frågor?

– Hur det fungerar det här med branding. De här bolagen ni har här.

– Låt oss diskutera. Du kan ringa på telefon.

Vi får inte ställa frågor utan blir hänvisade till huvudkontoret. Det är bara VD Johan Molin som uttalar sig i media så vi bokar en ny intervju genom Assas presskontakt.

– Det är Johan Molin det är vår vd som är vår talesperson.

– Frågorna handlar ju om affärerna med Afrika hur det fungerar, hur det kopplas ihop med resten av koncernen så att säga. Franchisesystemet är jag intresserad av också.

Assa Abloy för alltså över pengar från Sydafrika. Det handlar om franchiseavgifter. Pengarna hamnar då istället där rättigheterna finns och en eventuell vinst beskattas där istället - när det gäller varumärket i Luxemburg. Och nu upptäcker vi att svensk politik kommer in i bilden. För de här överföringarna kan också beskattas i en överföringsskatt, så kallad källskatt, som då tillfaller Sydafrika. Och det här regleras av skatteavtal som regeringarna i Sydafrika och Sverige förhandlat fram.

– Effekten är att utvecklingsländerna går miste in om flera hundra miljoner euro varje år, säger Francis Weizig som bedrivit unik forskning på Nederländernas skatteavtal. Han jobbar numera på hjälporganisationen Oxfam.

– Nederländerna samlar in särskilda uppgifter om flödena som passerar och jag använde dessa uppgifter för att titta på effekterna för utvecklingsländerna.

Hans forskning visar att u-länder förlorar miljardbelopp på Nederländernas avtal.

Han berättar att ju lägre överföringsskatt, källskatt, desto mindre får utvecklingsländerna behålla ifrån bolagen. Men problemet stannar inte där. Francis Weizig menar att det även gör aggressiv skatteplanering möjlig eftersom det finns ett billigt sätt att föra ut pengar på.

– Låga källskatter har två negativa effekter. Den ena är att mindre skatt betalas till utvecklingslandet. Den andra är att om det finns låga källskatter möjliggör det även aggressiv skatteplanering.

Skatteavtal kan alltså missgynna u-länder. Hur ser då svenska skatteavtal ut med utvecklingsländer? En studie från Eurodad, ett nätverk av biståndsorganisationer, visar att Sverige har ett 40-tal skatteavtal med utvecklingsländer ungefär som Nederländerna, däribland Sydafrika.

Svenska staten har gett hundratals miljarder i bistånd genom åren, 6 miljarder enbart till Sydafrika sen 60-talet. Samtidigt tillhör Sverige de länder som i genomsnitt har förhandlat ner den här överföringsskatten som fattiga länder får allra mest. Hur har det gått till?

Claes Lundgren på Finansdepartementet söker jag.

– Ett ögonblick…

– Jag är huvudman som det heter. Jag är alltså ansvarig på tjänstemannanivå för skatteavtalen. Vi har i många delar konkurrenskraftiga villkor.

Vad menar du med konkurrenskraftig då?

–  Ja, konkurrenskraftig utifrån källskattesatser. Alltså skatter som får tas ut i ett land som en betalning kommer ifrån.

Så Sverige är bra på att hålla nere källskatterna som de andra länderna får?

– Sverige är bra på att hålla nere källskattesatser.

Claes Lundgren berättar att det finns en syn att låga källskatter får bolagen att satsa pengar i landet.

– Vi tror att låga källskatter innebär att det blir ökade investeringar i det andra landet, säger han.

Men flertal studier säger tvärtom att skatteavtal med låga överföringsskatter inte ökar investeringarna i fattiga länder.

Har du tittat på den forskningen?

– Jag känner till den. Jag har inte detaljgranskat den.

Men det är inget Finansdepartementet tar hänsyn till då, att det kanske inte stämmer det sambandet?

– Vi känner till den där forskningen. Vi har samma policy i alla våra förhandlingar, säger Claes Lundgren.

Sveriges utgår ifrån en modell som OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete, tagit fram. Den har ifrågasatts för att deras avtal gynnar de rika länderna. FN har gjort ett alternativt skatteavtal som syftar till att ger mer till utvecklingsländer i bland annat källskatt men den modellen använder sig inte Sverige av. Det är istället företagens intresse som är viktigast.

Vilka andra hänsyn tar ni än att det är gynnsamt för företagen när det gäller de här avtalen?

– Det är i första hand den hänsynen vi tar så att säga. När vi bestämmer om vi ska förhandla ett avtal eller inte, då styrs det ofta av önskemål som kommer ifrån näringslivet. Antingen från ett eller flera företag eller en intresseorganisation som Svenskt Näringsliv, så att det är i ofta det intresset som så att säga utlöser en förhandling om man utrycker det på det sättet.

I en jämförelse av femton länder så visar det sig att Sverige tillhör de som har sänkt källskatterna mest gentemot utvecklingsländer.  Och att de anser att det är problematisk eftersom utvecklingsländer behöver de här pengarna. Vad säger du om det?

– Det är ingen fråga du ska ta med mig egentligen, utan med mina politiker.

Det är en politisk fråga alltså?

– Ja.

”Välkommen på seminarium om skatteflykt socialdemokraterna som arrangeras av socialdemokraterna.”

 – Väldigt stora företag egentligen väljer själv var och om man ska skatta och det är ingen rimlig ordning.

Så säger Leif Jakobsson (S) som är vice ordförande i riksdagens skatteutskott. Han är kritisk mot företagens skatteflykt.

På ett seminarium berättar han hur världens rikaste länder, G20-länderna, har tröttnat på att multinationella bolag rundar skatter och nu försöker få stopp på det med ny internationell skattelagstiftning.  Men när vi frågar om de låga överföringsskatterna, källskatterna till utvecklingsländer, som också gör det möjligt att skatteplanera, är det okänt för Leif Jakobsson, trots att det står i rapporten som seminariet lanserar. 

Svenska skatteavtal med utvecklingsländer där får Sverige rabatter betalar lägre andel till utvecklingsländer än nästan alla andra länder. Hur ser du på det?

– Den klarar jag inte.

Det står det i rapporten som presenteras idag…

– Då får jag erkänna att jag inte har hunnit läsa rapporten.

Ska vi titta på den nu då?

–Ja.

Men varför ser du så här? Du är ändå vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen och vet inte hur det ser ut?

– Jag kan väl säga så här, nej måste få tänka…

Leif Jakobsson ber att få läsa på och återkomma.

”Welcome to world of Assa Abloy” sägs i en reklamvideo på Assa Abloys kapitalmarknadsdag, där berättar vd Johan Molin för investerare om hur varumärket Assa Abloy ska synas allt mer på produkter i framtiden.  Då kan även Assa Abloy ta ut mer interna avgifter i Luxemburg. Men varken här eller i årsredovisningar berättar de att varumärket numera inte är svenskt, utan Luxemburgskt där skatten är lägre.

– Vi pratar ju om saker som har relevans för företaget inte om alla saker. Och det faller för sin egen orimlighet att du pratar om allt som finns mellan himmel och jord.

Men ta Luxemburg då att ni äger ert varumärke. Det är en ganska liten sak för Assa Abloy att ni äger ert varumärke ifrån Luxemburg?

– Vi jobbar globalt. Vi har satt upp vårt varumärkesbolag i Luxemburg som jobbar aktivt med att bygga en identitet för Assa Abloy.

I Luxemburg betalar Assa Abloy bara sex procent skatt på vinst från avgifter för varumärket, mot 22 procent i Sverige. Men Assa Abloy säger att de inte har någon fördel av det. De har flyttat varumärket för att få kortare resvägar.

– Vi har gjort en bedömning att det är bra att sitta där och inte i Stockholm. Det kostar betydligt mer pengar att flyga folk till.

Det finns ju också skattefördelar där. Hur vägde ni in det när ni valde Luxemburg?

– Assa Abloy-gruppen betalade 26 procent bolagsskatt i genomsnitt. Ett av de högre i Sverige. Skatten i Sverige är 22 procent. Det är ingalunda att vi stoppar undan pengar någonstans.

Men ni kan ju ha även fördelar av lågskatteländer och kanske skulle betalt ännu mer skatt?

– Vi har fantastisk fördel av att vara globala.  Och ser mycket fler kunder än vi bara satt i Sverige.  Och vi betalar skatt där vi har vår verksamhet. 

Johan Molin bekräftar att deras bolag i Sydafrika betalar interna avgifter till Luxemburg för att använda varumärket, men säger att det bara betalat små belopp, 25 000 kronor ifjol, eftersom logon Assa Abloy ännu inte används så mycket i Sydafrika. Assa Abloy betalar 6 miljoner i skatt i Sydafrika, enligt bolaget. Men vi vill veta storleken på alla interna avgifter som flyttar pengar ut ur Sydafrika.

Hur många miljoner av dem betalas till ersättningar för tjänster som är utförda i andra länder än Sydafrika?

– Ett relativt ringa belopp, relativt omsättningen. Jag kan inte det exakt, eftersom…..

Skulle jag kunna få den siffran då?

– Jag, du kan få en grov siffra kring det, ja.

Men vi har fler frågor om franchiseavgifter eller royalties som de också kallas.

Jag pratade med en expert som sa att arbeta med royalites från fattiga länder är en aggressiv form av skatteplanering. Vad säger du om det?

– Det vill jag inte överhuvudtaget yttra mig om. Vi jobbar med att vi har en organisation som jobbar globalt över gränser. Och då har vi resurser som sitter på olika ställen. Sydafrika är lite ovanligt när vi har en fabrik. Men många länder då jobbar vi med sälj och service. Då jobbar man med produkter som kommer ifrån andra håll som utvecklas av människor från andra håll och då är det helt naturligt för att man betalar för det.

När Kaliber granskar Assa Abloy upptäcker vi något överraskande som visar hur multinationella bolag kan flytta saker runt om i världen. Och det gäller inte bara bolagens interna avgifter, utan också personalens förmåner. Här i Luxemburg har Assa Abloy haft även tre bonusprogram för chefer trots att huvudkontoret finns i Stockholm och många av cheferna jobbar i Sverige. Det senaste bonusprogrammet, där hundra av Assa Abloys högsta chefer fått köpa in sig, var värt 80 miljoner. Det avslutades 2011, men Johan Molin säger vid intervjun at han inte kände till det.

– Jag har ett incitamentprogram som finns i Sverige. Jag har jobbat här sen 2005. Så om du har hittat något program, så har det funnits innan min ankomst till Assa Abloy.

Ett av dem heter ju incitamentsprogram 2006 så det är efter du började…

– Jag kan inte erinra mig att jag haft någon del i något som funnits i Luxemburg, nej.

Men som jag sagt till dig. Vi kan återkomma i frågorna om det är något specifikt.

Efter intervjun får Kaliber mejl från Assa Abloy. Vi får inte vet hur mycket som betalas ut från Sydafrika i interna överföringar, bara vissa uppgifter.

”Uppgifter som inte är publik information har vi som företagspolicy att inte offentliggöra”, skriver de.

 Johan Molin ändrar sig också om bonusprogrammet för chefer i lågskattelandet Luxemburg. Tvärtom vad han sa i intervjun bekräftar Assa Abloy att han var med och delade på 80 miljoner.  Men han har deklarerat och skattat för avkastningen i Sverige och övriga deltagare deklarerar och skattar för avkastningen i sina hemländer enligt Assa Abloy.

 I fabriken i Sydafrika berättar Jacqueline Guows om personalens lojalitet till bolaget. Facket har utan framgång försökt få de anställda att få ta del av vinsten.

– Assa Abloy är ett företag som tar hand om sina anställda. Och de anställda ser också efter vinsten i bolaget så att vi kan växa med företaget.

Får du en andel av vinsten?

- Vi har diskuterat det. Men vi visste inte riktigt var det hamnar.

Men du vill det?

- Ja

De multinationella bolagens jobb och investeringar välkomnas, men kritiken mot skatteplaneringen i Afrika är hård. Tax Justice Network, en opolitisk intresseorganisation för rättvisare skatter, berättar att när bolagen skatteplanerar är överföringsskatterna, källskatter, en av få möjligheter för de fattiga länderna får intäkter från bolagen överhuvudtaget. John Christensen leder organisationen.

– Källskatt är en viktig spärr för att hjälpa dem att åtminstone kunna samla in lite intäkter från mulitnationella företag.

Att Sverige säger sig vilja hjälpa länderna i form bistånd och samtidigt förhandlat ner källskatterna är hyckleri enligt John Christensen.

– Att använda politiska muskler för att tvinga fattiga länder att sänka sina källskattesatser är ett stort hyckleri. Eftersom å ena sidan säger man att man till utvecklingsländer att vi är här för att hjälpa er. Vi vill hjälpa er att bygga upp er ekonomi. Få stärkt tillväxt på lång sikt, men samtidigt berövar vi dem skatteintäkterna som behövs för att uppnå just detta. Jag tycker att det bara är en förfinad version av imperialismen.

När jag berättar att Sverige har som princip att hålla ner skatter i överenskommelser med fattiga länder och går efter företagens önskemål reagerar HIV-smittade Simphive.

– Nästa gång måste de utgå från vanligt folk innan de tecknar avtal. Eftersom de som drabbas om de betalar mindre skatt är vanligt folk.

Jag återvänder till Leif Jakobsson, socialdemokraten som är vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen, som nu läst på om skatteavtalen med fattiga länder.

– Jag säger att Sverige för ett antal decennier sen var väldigt aktiva för att få fram skatteavtal som innebar förutsättningar för svenskt näringsliv att kunna finnas i andra länder och det är de avtalen som ligger.

Hur ser du på att det varit så här. Som du säger så har det pågått sen 70-talet varför har ni accepterat utvecklingsländer får bland de lägsta källskatterna av alla länder när Sverige gör avtal med dem?

– Nej, men diskussionen har ju inte varit på det viset om utvecklingsstrategier. Skatterna som del av utvecklingspolitiken har ju kommit på senare år.

Jag pratade med en expert. Han säger att det är hyckleri av svenska regeringen att å ena sidan ger man bistånd. Å andra sidan tar man tillbaka pengar genom att inte ge källskatt i så stor utsträckning som andra länder gör.

– Nej, men det är väl självklart så att om varje land för sig och varje industriland för sig naturligtvis har ett intresse av att deras egna företag deras egen ekonomi går bra. Då bli det ju en kamp dem emellan om konkurrens och det är precis det vi vill undvika och det är därför vi ha ett gemensamt internationellt avtal.

Leif Jakobsson hoppas att de nya skattesystemet som nu tas fram av G20-länderna kommer att förändra Sveriges ifrågasatta skatteavtal.

Klart är att nya regler bland annat gör att storbolag framöver måste vara öppna mot skattemyndigheter hur mycket de betalar i skatt i varje land.

Lägre källskatt till utvecklingsländer kan istället betyda mer skatteintäkter i Sverige. Men hur mycket Sverige får in i skatt den vägen har man inte tagit reda på.

Hur mycket skatt får Sverige ifrån utvecklingsländer?

– Alltså, jag kan inte svara på summan.

Varför inte det?

– Jag tror inte vi har den redovisningen.

Varför har ni inte tagit reda på det?

– Jag menar vi har ju skatteavtal med icke utvecklingsländer också såklart i ännu större utsträckning. Så det skulle bli lite konstigt att resonera på det viset.

Men nu har ni ju drivit på att företagen ska vara transparanta vilka skatter de betalar i andra länder. Men själva vill inte ni redovisa hur mycket skatt Sverige får ifrån utvecklingsländer. Hur rimmar det?

– Det är mycket möjligt att det kan bli så.  Precis som jag säger. Det sker ett paradigmskifte där skattepolitiken är en del av utvecklingspolitiken.

Sverige kommer att redovisa hur mycket skatt vi får in ifrån utvecklingsländer?

– Ja, jag kan inte lova precis utvecklingsländer.

Kritiken mot företagens skatteplanering i fattiga länder är högljudd, men när det visar sig att Sverige stått på företagens sida när det gäller förutsättningar för att flytta ut pengar i form skatteavtal blir det tystare.

John Christensen på Tax Justice Network ser en tydlig konsekvens av att både företag och länder som Sverige använder sig av skatteavtal som gör att fattiga länder berövas sin rättmätiga del. När pengarna slussas ut följer uppgivna människor pengaströmmen norrut.

– Många fattiga länder ser att kapitalet som skulle bygga upp deras länder försvinner offshore och vidare norrut.

Han menar den här sortens politik som Sverige fört är en av orsakerna till flyktingströmmarna ifrån Afrika till Europa.

– Eftersom de inte kunnat investera i sina vägar, sina skolor, sitt rättsväsende, hälso- och sjukvård, så säger människorna att ’utvecklingen fungerar inte för oss’. De åker norrut. Många afrikaner migrerar norrut på jakt efter jobb, eftersom vi berövat dem det kapital de behöver för att utveckla sina egna länder, avslutar John Christensen.

 

 


 

 

Musik som spelats i avsnittet

  • 10.04
    ? - Authentic Africa
    Album: Authentic Africa (3) South Africa
    Kompositör: Bruce Cassidy, Richard Siluma, Sam Sklair
    Bolag: SONOTON
Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Kaliber

Tre män dömdes till fängelse för att ha sålt kvinnor i Stockholm. Men vilka var de? Kaliber har åkt till Rumänien för leta efter männen bakom en prostitutionshärva.

Kroppar till salu del 1: Sabinas resa Mån 04 dec kl 10:03(28 min)

En man som köper hennes kropp visar sig vara pedofil. Hon gillrar en fälla tillsammans med polisen. Om sexköp, hallickar och en kvinna som bryter med de som sålt henne.

Färdtjänsten och förarna del 2: Brotten Mån 27 nov kl 10:03(31 min)

Misshandel, grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande. Kaliber fortsätter granskningen av färdtjänsten och förarna. Kan man lita på att den som kör inte är dömd för något brott?

Kristina utsattes för ett övergrepp. Hur långt kan det gå innan en avstängning och kan kommuner erbjuda säkerhet utan att veta vem som kör? Om färdtjänstförare som sexuellt ofredar resenärer.

Hundfabriken: Försvarsmakten reagerar Mån 13 nov kl 10:04(11 min)

Efter alla avsnitt kommenterar nu Försvarsmakten centralt hela granskningen.

Upptäck avsnitt från programmet Kaliber

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".