Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.
Ett avsnitt från Musikmagasinet
Musik och politik: Är all musik världsmusik?
Lör 23 jan 2016 kl 12:03
Om världsmusiken och mångkulturen som globalt experiment. All musik är en hybrid, en gräns-, tvär-, geo-, postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i 
skarven.

Inte all musik är underhållning. En del manar till eftertanke, kanske till och med till motstånd och förvirring. Musik får politisk laddning för att den ingår i ett bestämt sammanhang. Ibland blir polariseringen mellan individer och grupper särskilt tydlig just i musik. Det är vad musikmagasinet Musik & Politik handlar om.


Medverkande: Ozan Sunar, verksamhetsledare på Moriska Paviljongen i Malmö, Per Wirtén, författare och skribent.

Röst: Marie Skönblom, skådespelerska Skottes Musikteater.

Gästkrönikör: Johanna Paulsson, frilansjournalist och kritiker.

Produktion: Mikael Strömberg / GiG

 

Mikael Strömberg skriver om världsmusiken och det globala experimentet.

Jag strosar omkring i Paris. Från dolda högtalare pumpas världsmusik från Madagaskar med programmerade beats. Helt i linje med Virgin Megastores filosofi, att folkmusik även från de mest isolerade öar kan säljas som "världsmusik".

Visst
 svänger det. Men för vem svänger det? I utsugarperspektiv finns det pengar att tjäna på världsmusik, och här är
 prognosen fortsatt olustig. Avstånden utgör numera inget hinder. Därför kan den mest isolerade pygméstam få 
cd-plattor och kassetter långt innan den får el och rinnande vatten.

 I dag är världsmusiken en mjölkkossa. Kitsch och originalitet trängs på
 hyllorna. Och i den sjätte generationens synthesizer finns en stor meny med
 ”exotiska ljud” lagrade i instrumentets internminne: shakuhachiflöjt, 
munorgel, bronslur, vinare, fingercymbal, snäckskalstrumpet, blur, kementché. Tack vare 
digital överföring kan vilket ljud som helst på klotet göras tillgängligt och 
spelbart.

Här sitter upphovsrätten löst eftersom musiken i det 
stora hela betraktas som gemensam egendom. Jag behöver till exempel bara ett par
 dagar för att tanka hem ljudfiler med "folklig musik" som det tog kompositören Bela Bartók
 ett helt liv att samla in bland de transsylvanska bergen.


Ta en didgerido. Ett heligt instrument för en aborigin, som med hallucinatorisk
 rundblåsning får den ihåliga trädstammen att vibrera. Snart säljer varje närbutik 
didgeridos. Långa, korta, typiska, turistifierade.

Samma sak med
 indianernas regnstavar, den svenska säckpipan, västafrikanska vattentrumman, den arabiska ouden och så vidare. 
Hur exotiska dessa instrument än upplevs i vår tankevärld, är de inom räckhåll för
 vilket utnyttjande som helst.

Walt Disneys styrelseordförande Michael Eisner 
fick alltså rätt när han för snart fyrtio år sedan lanserade sin utopi om alltings tillgänglighet: "Kultur 
är lika med en mångfald individuella möjligheter till individuella val och
 individuella uttryck. Ja, det som folk överallt vill ha."


Med en ofattbar hastighet drivs kulturer in i en rörelse framåt. Ekonomen och
 framtidsforskaren Edward Luttwaks menar att denna "förening av pölar, tjärnar, 
sjöar och hav från byars, provinsers, regioners och nationers ekonomier till en 
enda global ekonomisk ocean, utsätter de små områdena för jättevågor av
 ekonomisk konkurrens i stället för små krusningar och tidvatten som tidigare".


Men: för en musiker har det dock sällan funnits något annat alternativ än
 världskultur. All musik är nämligen en hybrid, en gräns-, tvär-, inter-, geo-, 
postkolonial-, med mera-kultur. Musik är något som ständigt befinner sig i
 skarven. Ett okontrollerbart flöde som skickligt balanserar mellan stöld och intuition.

Det enda som 
betyder något är att det finns en publik som vill lyssna och dansa. Det krävs 
alltså inte en invandrare på scenen för att legitimera framförandet som 
världskulturellt, lika lite som vi kräver att bara svenska orkestrar kan spela
 Hugo Alfvéns Midsommarnattsvaka, eller endast italienska hjältetenorer klarar 
att gestalta Puccinis poetroll i La Bohème.

Världsmusiken som fenomen sätter ofta fingret på världskulturdebattens samförstånd om 
internationalisering, global ekonomi, geopolitik, kanske till och med exotism
 och etnoporr. För bakom den leende sångerskan på affischen uppstår en mängd frågor.
 Var drar jag gränsen mellan min inbillade “svenskhet” och främlingars riter?
 Vad är autentiskt, av vad består den medierade bilden av Afrika, Asien?

Jag tänker på städernas tid och den enda världens sönderfall när jag ser den
 rumänska grönsaksförsäljerskan. Hon bor och arbetar i Paris som 
flykting från fattigdom, politik och cynism. I hennes transistorradio 
sjunger Céline Dion The power of the dream som handlar om att drömma drömmar som ingen
 dödlig någonsin vågat drömma. Grönsaksförsäljerskan är fattig men tillhör ändå
 inte de 3 miljarder verkligt fattiga som hukar under världens 350 rikaste 
multimiljardärer.


Många av oss kan inte föreställa sig en framtid utan musik. Men samtidigt 
är det inom musiken som sammanflätningen av ekonomi, politik, medier, kultur och 
miljö syns och hörs i sina mest förnedrande former.

Samtidigt kan världsmusik bygga motstånd mot den hårda europeiska invandrarpolitiken; som i sina försök att renodla och se till den enskildes 
behov istället splittrar familjer. Världsmusik kan vara en annan sorts invandrarpolitik, fullt integrerad utan staters 
inblandning.

När det unika ska pekas ut, brukar pressade politiker lägga exotiska undertoner i ordet "kulturmöten". Fast i själva verket är mångkulturen den enda kultur vi har.

Det renodlade har aldrig funnits. Ändå vill många kulturstrateger få oss tro att det är mer genuint med en kurdisk sazzorkester i förorten än en kurdisk sazzorkester på Konserthuset.



Musik som spelats i avsnittet

  • 12.03
    Maher Cissoko, Sousou Cissoko, Andreas Unge - Aline Sitoe Diatta
    Album: Fi (2:2)
    Kompositör: Maher Cissoko, Sousou Cissoko
    Bolag: FEMINISTISKT INITIATIV
  • 12.07
    Peter Gabriel, Vatje Ovsepjan, Antranik Askarjan - The Feeling Begins
    Album: Passion
    Kompositör: Peter Gabriel, Trad Från Armenien
    Bolag: REALWORLD
  • 12.14
    Natacha Atlas - River Man
    Album: Mounqaliba
    Kompositör: Nick Drake
    Bolag: WORLD VILLAGE
  • 12.22
    Nusrat Fateh Ali Khan - Mahya Pardesi Hogiya
    Album: Body And Soul
    Kompositör: Nusrat Fateh Ali Khan
    Bolag: REALWORLD
  • 12.28
    Jon Hassell, J A Deane, Mahama Konaté, Paco Yé - Flash Of The Spirit
    Album: Flash Of The Spirit
    Kompositör: Farafina, Mahama Konaté
    Bolag: INTUITION
  • 12.48
    Brian Eno, David Byrne, Busta Jones, David Van Tieghem, Chris Frantz - Regiment
    Album: Vocal (3)
    Kompositör: David Byrne, Brian Eno, Busta Jones
    Bolag: EG RECORDS
  • 12.53
    Reinbert De Leeuw - Gnossienne Nr 6
    Album: Early Piano Works (1)
    Kompositör: Erik Satie
    Bolag: PHILIPS
  • 12.55
    Gentle Giant - The Advent Of Panurge
    Album: Octopus
    Kompositör: Kerry Minnear, Derek Shulman, Philip Shulman, Raymond Shulman
    Bolag: VERTIGO

Om Mikael Strömberg

Mikael Strömberg
Foto Britt Mattsson

Mikael Strömberg arbetar som musiker och konstnär i text-ljud-bild sammanhang. Det brukar resultera i radioprogram, böcker, artiklar, cd-skivor, utställningar, ljudinstallationer och filmmusik. Till exempel tre uppmärksammade text-ljud-verk tillsammans med serietecknaren Joakim Pirinen.

Han har skrivit elektronisk musik till konstflyg och rökskulpturer, ställt ut hela städer som klangmonument, designat ljud för lastbilar, startat en ljudatlas för utrotningshotade ljud mm.

I övrigt är han kulturjournalist och verksam som konstnärlig lektor i audiovisuell produktion vid Högskolan i Dalarna.

Som radioproducent har han för Sveriges Radio P2/P1 bland annat producerat filmmusikmagasinet SYNK, Starka Musikupplevelser, Ljudo – om ljuden i våra liv, Vi bygger musiken, och dokumentärer om Nino Ramsby, Anders Eliasson och Karl-Erik Welin.

Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Musikmagasinet
Musikmagasinet
Lör 10 dec 2016 kl 12:03(38 min)
Musikmagasinet
Lör 03 dec 2016 kl 12:03(47 min)
Musikmagasinet
Lör 26 nov 2016 kl 12:03(40 min)
Musikmagasinet
Lör 19 nov 2016 kl 12:03(39 min)
Musikmagasinet
Lör 12 nov 2016 kl 12:03(41 min)
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".