Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
Forskaren som vill minska klimatångesten
Mån 25 jan 2016 kl 12:10
Farhågor finns att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan innebära att stora landområden dränks. Men domedagsprofetior är inte till hjälp, menar forskare.

Bara drygt 10 procent av Norra ishavets botten är känd och karterad och topografin på planeten Mars är bättre känd än havsbotten i Arktis. Men vore det inte bättre att fokusera forskningen på hur isarna i Arktis fungerar idag, istället för att fokusera på spår i havsbotten efter glaciärer för 140 000 år sedan?

Forskaren Martin Jakobson, professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, anser att det är viktigt med den här typen av grundforskning för att bättre förstå hur klimatet förändras. Det är också viktigt med ökad kunskap om vad som kan tänkas ske med de arktiska isarna vid stigande globala temperaturer.

Det finns farhågor att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan leda till att stora landområden dränks. Men Martin Jakobsson menar att kunskapen om vad som sker med smältande isar vid stigande temperaturer är så dålig att han inte vågar ge en uppskattning om hur mycket havsnivån kan tänkas stiga.

Men han tror inte på några snabba havsnivåhöjningar. Han tror att det kommer att gå så pass sakta att mänskligheten kommer att hinna anpassa sig, även om det kan komma att kosta mycket pengar.

Martin Jakobsson tycker det är viktigt att forskningen når ut bättre till allmänheten, och han vill inte skrämmas med domedagsscenarier om klimatförändringarna. Han tror att människor som oroas över klimatförändringarna skulle bli mindre oroliga om de fick mer kunskap.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till... Igår kl 12:10(19 min)

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro Tor 15 feb kl 12:10(20 min)

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Sepsis - den bortglömda sjukdomen Ons 14 feb kl 20:35(20 min)

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt...

På jakt efter ormgiftsserum i Indonesien Tis 13 feb kl 12:10(20 min)

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

Vetandets värld: Konstgjorda blad ska göra... Mån 12 feb kl 12:10(19 min)

Forskaren Daniel Nocera ligger bakom en teknik som härmar växternas förmåga att spjälka vatten till syre och väte. Nu tar han ett steg till – och får bakterier att bygga förnyelsebart kolbaserat...

Forskaren Daniel Nocera ligger bakom en teknik som härmar växternas förmåga att spjälka vatten till syre och väte. Nu tar han ett steg till – och får bakterier att bygga förnyelsebart kolbaserat...

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".