Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar vad som döljer sig bakom de låga matpriserna och avslöjar en verklighet där människor skadas,..
Ett avsnitt från Tema 2016: Matens pris
Sötsakerna och sockerindustrin
Mån 01 feb 2016 kl 10:03
För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat.

Guide: Myter och sanningar om socker

Läs mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins påverkan Forskare helvänder

In English: Sugar industry behind EU advise on nutriton

Sockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika.

I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder.

Men först ska vi till en åker i västra Skåne

Här kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor.

Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det är från Christians och andra skånska bönders åkrar som nästan allt socker i svenska livsmedel kommer ifrån. För bönderna är det en lönsam affär. Få andra grödor har gett bättre avkastning.

– Jag odlar 500 ton. Det är ingen gröda det pratas så mycket om som om sockerbetor, säger Christian.

Egentligen är det lite märkligt att vi odlar sockerbetor här på Skånes bästa jordar. För att använda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.

Men av någon anledning har sockret fått en särställning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hjälp av höga tullar från konkurrende import av rörsocker från Latinamerika.

Vi svenskar sätter i oss kopiösa mängder socker. Över 40 kilo per person och år.

Det motsvarar nästan två ballerinapaket eller en liter läsk om dagen. Men att vi äter så mycket socker är inget nytt.

För att förstå varför det har blivit så här måste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet.

Filmen sockerskrinet hade premiär 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri.

I huvudrollerna som det förälskade unga paret som reser runt i Sverige var två av Sveriges mest folkkära skådespelare och den sågs av närmare en miljon svenskar.

Ulrika Torell är intendent på Nordiska museet och har studerat sockrets historia

– Sockret blir en problemlösare, det blir modernitetens emblem, berättar hon.

Sockerbolaget som hade monopol på sockertillverkning var ett av Sveriges största företag. Det som var bra för sockerbolaget var bra för Sverige.

– Man bestämmer sig politiskt för att satsa på svensk sockerproduktion som får statsunderstöd.

Det allt billigare sockrets sågs som den ultimata näringskällan.

– Så nu kan vi ge folket mat på ett billigt och bra sätt men då måste folk börja se det som en basvara, säger Ulrika Torell.

Staten och Sockerbolaget hjälptes åt att förändra sockrets image Från lyxprodukt för överklassen till billig energi för arbetarklassen.

– Maten börjar sötas mycket mer. Näringsläran säger så här man ska kanske inte sleva i sig sockret rent men man kan använda det till väldigt mycket

Måltavlan var de svenska hemmafruarna. En kampanj för konservering av frukt och bär inleddes.

– Sockerbolaget lägger upp intrikat propaganda där de drar in myndigheter skolkök och det skriver läroböcker där det här budskapet förs ut, säger Ulrika Torell.

Propagandan tog skruv. Sockerkonsumtionen steg till 50 kilo per person och år. Mer än vi äter idag. Men när den industriella matproduktionen tog fart på 50-talet och kvinnorna började gå ut i arbete blev de oroliga på sockerbolaget.

– Man såg framför sig att kvinnorna inte ville konservera, de vill göra annat så då är man rädd för livsmedelsindustrin. Man såg inte att det var den här potentiella storkunden.

Men sockerproducenterna oroade sig i onödan för den industriella matproduktionen. Det som hänt är att sockret inte längre syns utan är dolt i andra produkter.

Det fanns ju en viss poäng i deras argument då. Om vi skulle äta frukt och bär på vintern så behövde de ju konserveras, och då funkade ju socker jättebra.

Men nu trots att vi har frysar som vi kan fylla med sommarens bättre och så kan vi köpa färsk apelsinjuice och frukt året runt.

Så äter vi ändå lika mycket socker som vi gjorde då.

Det som hänt är att sockret flyttat från något som vi valde själva till något som industrin lurar i oss. ’

Vi besöker Örtofta sockerfabrik i nordvästra Skåne. Fabriken har funnits här sen sekelskiftet men det gamla Sockerbolaget finns inte längre. Först köptes det upp av danska Danisco och sen av tyska Nordzucker. Svenskt socker ägs nu av tyska sockerbönder.

Sedan 30-talet har företagets roll förändrats drastiskt. Idag är de framförallt en underleverantör till industrin.

Svenskarnas totala sockerkonsumtion har stått rätt still eller till och med backat något. Men sockret har blivit osynligt och ingår nu i färdigmat, läsk och godis. 85 procent av de dryga 40 kilo socker som vi svenskar sätter i oss per år kommer från så kallade förädlade livsmedel.

Invertsocker, fraktionssocker, dekorationssocker, sockerlösning flytande specialprodukter smaksatt sirap är bara några av de produkter som de nu levererar till industrin.

Men det är inte bara företagets roll som förändrats Det är också samhällets syn på socker.

En fetmaepidemi har drabbat västvärlden.

Till en början skyllde de flesta på den feta skräpmaten. Men så upptäckte forskarna något: Även sockret gjorde oss feta och sjuka.

Men hur kan vi bli fetare av socker idag än förut om vi inte äter mer än vi gjorde förr. Jo en av orsakerna är antagligen att vi får i oss socker på ett annat sätt än förr. Det handlar om de sötade dryckerna.

1980 drack vi 40 liter läsk å andra sötade drycker. 20 år senare hade siffran stigit till 100 liter per år. En av orsakerna är att socker i flytande form som läsk i princip inte mättar alls. Att vi dricker mer läsk betyder inte att vi äter mindre. Tvärtom den totala mängden energi vi sätter i oss har ökat med tio procent sedan 1980.

Det finns så klart flera orsaker till att vi blir fetare Mer skräpmat mer kött, mer stillasittande liv är några.

Men sockret och framförallt läsken har antagligen spelat en stor roll.

Idag är de flesta myndigheter och forskare världen över eniga om att socker är skadligt av en radolika anledningar. Wulf Becker är chefsnutritionist på Livsmedelsverket.

– Det finns många olika typer av hälsoutfall som är kopplade till sockerintaget, säger han.

Den som äter mycket socker löper större risk att bli tjocka, få diabetes, hjärt-, kärlsjukdomar och näringsbrist.

I takt med att bevisen blir allt starkare har fler och fler länder och organisationer utfärdat kostrekommendationer som förespråkar en minskning av vår konsumtion av socker till tio eller fem procent av det totala energiintaget.

Men på Nordic Sugar tycker man att debatten blivit skev. Lars Bo Jørgensen är ansvarig för nutrition där å han säger att man inte kommer få bukt med fetman bara för att folk äter mindre socker.

– Det är en onyanserad och riskabelt sätt att lösa problemet på, säger han.

Inom branschen råder en stor oro. Trots att man varit så framgångsrik på att gömma sockret i färdigmat faller konsumtionen i de flesta rika länderna. Folk har fått en allt för negativ bild av socker säger Lars Bo Jörgenssen. För att se till att korrekt vetenskap om socker når allmänheten har Sockerbranschen i många år sponsrat vetenskapliga studier. Men det här att finansiera forskning kan slå fel.

Det gäller att vara försiktig säger han, så att det inte uppfattas som att vi beställer forskningsresultat för det vill vi inte. Men, säger han, vi blir promoverade när så mycket osanningar sprids så vi måste agera.

En utlösande faktor var den senaste rapporten från Världshälsoorganisationen WHO. Som kom i våras.

I sina nya rekommendationer skriver organisationen att det finns tydliga vetenskapliga bevis för att sockret orsakar viktuppgång och att man inte bör få i sig mer än tio procent av sitt energiintag från fritt socker. Helst inte mer än fem procent

Nordic Sugar och deras europeiska branschorganisation gick i taket.

”Det finns dock inte något sådant starkt vetenskapligt stöd för, att det fastställda gränsvärdet på 10 E% ’fria sockerarter’ kommer att ha någon positiv inverkan på hälsan”, skrev de.

I Nordic sugars senaste årsrapport skriver företaget att man varit för passiv. Att man måste bli mer offensiv i debatten. De har ett ess i rockärmen. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa.

– Vi baserar oss på fakta, vetenskaplig fakta och det är det som Efsa gör.

När den europeiska livsmedelsmyndigheten granskade sockrets inverkan på hälsan kom de 2010 fram till att det inte fanns några vetenskapliga belägg för att socker är så skadligt att det motiverar gränsvärden. Efsa säger Lars Bo Jörgenssen, till skillnad från WHO, har baserat sin rapport på fakta.

Jag blir förvånad. I arbetet med det här programmet har jag läst väldigt många vetenskapliga rapporter om socker och hälsa de allra flesta har kommit fram till att för mycket socker är skadligt för oss på det ena eller andra sättet. Hur kommer det sig att Efsa uppfattat forskningen på ett annat sätt.

Jag bestämmer mig för att ta reda på hur det gick till när den europeiska livsmedelsmyndigheten kom fram till sina slutsatser.

Det första steget mot nya Europeiska näringsrekommendationer tas en kylig och dimmig vårdag 2006 i Parma.

Sverige och Norden ligger långt fram i arbetet med ”dietary guidlines”. Ett par år tidigare kom de första nordiska näringsrekommendationerna.

Wulf Becker från Livsmedelsverket är en av stjärnorna. Som en av de första talarna får han berätta om det svenska exemplet, för där var sockret självklart något som skulle begränsas:

– Vi har haft rekommendationer om att begränsa sockret sedan 1980.

Mötet i Parma är ett startskott för att komma fram till nya oberoende näringsrekommendationer. Så mycket hade hänt i omvärlden. Inte minst på sockerområdet.

De senaste åren hade allt fler studier kommit som visade att socker inte bara skadade tänderna, utan också var med och orsakade fetma. Något som även medierna upptäckt.

Folk var på väg att vakna.

I såväl de nordiska som världshälsoorganisationens senaste rekommendationer fanns tydliga rekommendationer på att hålla sockerkonsumtionen under tio procent av det totala energiintaget.

Wulf Becker hoppades kunna övertyga även den Europeiska Livsmedelsmyndigheten att sätta en övre gräns.

– Mycket var det här med näringstätheten. De som har ett lågt kaloriintag måste man begränsa socker för annars blir det för lite näring. Sen har det kommit fler studier om diabetes, och vikt och hjärt- och kärl som har styrkt det här.

Men kanske borde Wulf Becker ha anat oråd redan där och då i Parma. För tittar man i deltagarlistan i diskussionsgrupperna så finns det alla skäl att tvivla på att de nya riktlinjerna ska bli oberoende från industrin.

Visst finns där experter från ländernas livsmedelsmyndigheter. Men i övrigt ser det snarare ut som en branschfest för de stora livsmedel och sötsaksproducenterna.

Unilever, Kraft Heinz, McDonalds, ett tyskt sockerföretag, World sugar research, som är en lobbyorganisation för sockerindustrin, Flera branschorganisationer för läskedryckstillverkare, och för godis och kakproducenter, köttproducenter, Kelloggs. Ja kort sagt i princip alla de man minst skulle vilja prata med om man ska ta fram en hälsosam kost.

Grönsaks och fruktbranschen tycks vara de enda som inte blivit inbjudna.

Wulf Beckers presentation gick i alla fall bra. Han valdes in till en speciell expertgrupp som skulle komma med underlag och rekommendationer om socker och andra kolhydrater till en av Efsas paneler som skulle fatta det slutgiltiga beslutet.

Det var en liten grupp och enligt Wulf var de snart överens om att det vetenskapliga underlaget de lämnade ifrån sig klart borde räcka för att komma med en rekommendation med en tydlig övre gräns för tillsatt socker.

–Vi hade i något skede förslag på en övre gräns i likhet med de nordiska näringsrekommendationerna.

Det fanns en god vetenskaplig grund?

– Ja tillräckligt bra i alla fall.

Så blev det inte. Snarare tvärtom. På punkt efter punkt dömer Efsa ut den vetenskapliga grunden för att socker skulle vara skadligt.

Karies: Nepp.

Diabetes: Nix.

Näringsfattigare kost: Nej, inte det heller.

Och ökad kroppsvikt: “Studier hittar ingen koppling mellan totalt sockerintag och fetma, snarare det motsatta.”

Så skrev Efsas panel i rapporten.

Man kan tycka att professor Wulf Becker skulle gå i taket när han såg vad som hänt. Men han verkar inte vara den typen.

– Det är väl sånt man får acceptera. Vi hade ju lämnat över till dem. Det var ju panelens beslut. De har gjort en annan bedömning.

Men innan rapporten publicerades skickades den ut på remiss. En av dem som tog emot rapporten var doktor Chizuru Nishida från Världshälsoorganisationen.

När hon såg vad Efsas panel hade skrivit kunde hon inte tro det var sant. I avsnittet där sockrets påverkan på kroppsvikt diskuterades hade Efsa helt ignorerat WHO:s senaste systematiska granskning.

Det samma gällde American Heart associations senaste. Och slutsatserna.

Ja de var helt uppåt väggarna.

Det här skrev hon i sitt remissvar. Men inget hände. Rapporten förblev som den var.

När rapporten publicerades var formuleringarna kvar. Det fanns ingen vetenskaplig grund för att sätta en övre gräns för socker.

Jag bestämmer mig för att kontrollera det mest kontroversiella avsnittet i Efsas rapport. Det om socker och övervikt. Jag vill veta vem som betalt de studier Efsa grundar sina slutsatser på.

Det visar sig att fyra av fem studier som Efsa använder för att ifrågasätta kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och ökad vikt har ytterst diskutabla finansiärer.

En är delfinansierad av den amerikanska godistillverkaren M & M Mars och två av den Europeiska sockerindustrins organisation.

I avsnittet om läskedrycker skriver Efsa visserligen att det tycks finnas ett visst stöd i forskningen för ett samband. Men poängterar att detta ifrågasätts av en amerikansk vetenskaplig studie.

Det Efsa missar att berätta att en av författarna till den här studien jobbar för den amerikanska läskindustrin som också betalt rapporten.

Jag kontaktar Efsa och ber om en intervju. Men det får jag inte. Skriftliga svar får jag på några av mina frågor. å en talesperson kan tänka sig läsa in svaren i en mikrofon. Men några följdfrågor får jag inte ställa.

– Det spelar ingen roll om en studie har finansiering från oberoende källor eller industrin. det som är viktigt är hur studien är gjord, säger talespersonen.

Efsa säger alltså att det inte spelar någon roll om en studie är finansierad av industrin eller ej. Men stämmer det?

Maria Bes Rastrollo professor på Navarra universitet i Spanien har gått igenom ett stort antal forskningsrapporter om sockersötare drycker och viktuppgång. Resultatet av undersökningen publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift.

Det är fem gånger högre sannolikhet att forskare som finansierats av sockerindustrin kommer fram till att socker inte påverkar vikten, säger hon. Hennes forskningsresultat har bekräftats i andra studier.

Att en vetenskaplig studie finansierats av ett särintresse betyder inte med automatik att den är dålig. Bara att risken är större.

Så går det att säga något om det i det här fallet?

Det kanske tyngsta argumentet som Efsa anför talar emot en koppling mellan att äta mycket socker och viktuppgång är en studie som publicerades i International Journal of Obesity år 2000.

Finansiering kom bland annat från den europeiska sockerindustrin.

I slutsatserna kan man läsa att personer som ätit en kost med mycket socker minskade i vikt jämfört med en kontroll grupp. En av författarna var den världskände danske professorn Arne Astrup.

Och jag träffar honom i Köpenhamn

Han säger på den tiden kring millennieskiftet verkade det som att sockret inte var så farligt. Men, säger han, det där har ju motbevisats senare.

– Jag har svängt 180 grader. Nu varnar jag och säger att för mycket socker är dåligt.

Så det verkar alltså som om Efsa inte bara valt studier som haft tveksam finansiering. De har också valt studier som till och med författarna tagit avstånd ifrån.

Hur blev det så här? Det vet jag inte men jag hittar en möjlig förklaring.

Panelen som skrivit den rekommendationen om socker. består av 21 ansedda forskare

Alla panelmedlemmar i Efsa måste lämna in ett så kallat ”declartion of interest” och när jag går igenom den framgår det tydligt att Efsas experter långt ifrån är oberoende. Flera har uppdrag för livsmedelsindustrins forskningsorganisation ILSI. Vad värre är, nästan hälften, 8 av 21, har eller har finansiella kopplingar till företag som säljer socker eller andra sötade produkter.

Det handlar om konsultarbete, styrelseuppdrag och forskningsanslag. Bland företagen återfinns, Coca Cola, Pepsi, Kelloggs och Daniscos sugar.

Martin Pigeon på organisationen Corporate Europé Observatory, som jobbar med att belysa företags lobbyarbete i EU säger att det är oacceptabelt och att det strider mot Efsas egna regler.

Men Efsas talesperson säger att ingen av panelmedlemmarna trots de finansiella kopplingarna till industri hade någon intressekonflikt och att de inte låtit sig påverkas av sockerindustrin.

Vi återvänder till Lars Bo Jörgenssen på Nordic Sugar. Kommer ni ihåg? Det var ju den här Efsarapporten han hänvisade till som den mest vetenskapliga. Jag berättar om de finansiella kopplingarna men han tror inte att panelen påverkats av det. Och att forskare oftare kommer fram till ett resultat som gynnar den som betalar behöver ju inte betyda att resultatet är fel säger han.

Men Chizuru Nishida på WHO påpekar att det är ju märkligt att Efsa kommit till så annorlunda resultat än alla andra.

– Det är synd att Efsas slutsatser är så udda, och det är väldigt bra att ni granskat experternas intressekonflikter och finansieringen av studierna. Jag tycker det här är väldigt viktigt och måste tas i beaktande.

Så kontentan är att vi bör äta mindre socker. Men livet behöver inte vara så tråkigt ändå. Det är det tillsatta sockret som är farligt. Möjligen kan man också vara lite försiktig med processade söta fruktjuicer. Men sockret som finns i bär och frukter är bundet till fibrer.

Och så är det en vanesak också. Jag har börjat göra egen müsli och nu sockrar jag den väldigt lite. Bara lite äppeljuice mest för smakens skull och nu är det ju inget gott med de här köpmuslina.

På morgonen, eller efter träningspasset, finns det något bättre än en smoothie?

 

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Tema 2016: Matens pris
Köttet och politiken Mån 08 feb 2016 kl 10:03(29 min)

Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön.

Sötsakerna och sockerindustrin Mån 01 feb 2016 kl 10:03(29 min)

För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat.

Extrapodd: Kriget om vattnet Mån 25 jan 2016 kl 15:00(12 min)

Med frikostiga donationer till politiker vill storföretag i Kalifornien få mer vatten från floderna längre norrut. Samtidigt är innevånare kritiska och menar att det skulle ödelägga regionen.

Vattnet och nötterna Mån 25 jan 2016 kl 10:03(30 min)

Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ.

Näringen och grönsakerna Mån 18 jan 2016 kl 10:03(29 min)

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".