Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
Kärlek och Politik provocerar fortfarande - åtminstone på teatern
Tor 24 mar 2016 kl 13:04
När Mikael Timm var på Stockholms Stadsteater och såg klassikern Kärlek och Politik la han märke till att en del personer lämnade salongen. Vad var det egentligen som provocerande så?

Titeln låter som den perfekta sammanfattningen av 60-talet. Men inte ens då spelades Friedrich Schiller speciellt ofta i Sverige. Så här lät det i teaterronden 1969 då Don Carlos sattes upp.

Det var radiolegendaren Claes Hoogland. Låt mig bygga vidare på hans karaktäristik och hävda att Schillers texter är en hybrid mellan en skrivarkurs i klasskampens uttrycksmedel och en annan i att skriva för Hollywood. Tråkigare kombinationer kan man tänka sig, men också mer lättspelade.

När jag ser uppsättningen på Stadsteatern i Stockholm reser sig ett par personer under första akten och lämnar salongen. En av dem går böjd och jag förmodar att hon helt enkelt har blivit sjuk.

Efter pausen noterar jag att flera platser står tomma och under andra akten går ytterligare några personer. Vad är det som är så provocerande?

Stadsteatern använder en ny översättning av Fredrik Sjögren som är elegant, rytmisk och rolig. Och Staffan Valdemar Holms regi tar vara på det ironiska. Ändå skruvar åhörarna på sig. Vad är det som skaver?

Kärlek och politik är historien om kärlek med förhinder: sociala, ekonomiska och moraliska. I centrum finns en ung adelsman, Ferdinand, och en ung borgarflicka, Luise. De lever vid ett av de tyska småhoven. Och redan i början signalerar Schiller att kärleken är klasskamp mellan aristokrati och borgerlighet. Det inser Luise som anar att det är långt till ett lyckligt äktenskap:

Sedan, mor – sedan, när ståndsskillnadernas barriärer bryts ner – när alla ståndens förhatliga tvångströjor sprängs och människor blott är människor.

Schiller föddes i mitten av 1700-talet i Sydtyskland och visste precis hur det känns att tvingas in i livsval föräldrarna gjort. Fadern var hög ämbetsman i Stuttgart och bestämde att sonen skulle följa samma bana.

Friedrich Schiller läste både medicin, juridik och inte minst en hel del skönlitteratur och filosofi. Inte ens 25 år gammal fick han skandalartat genombrott med Die Räuber, Rövarbandet. Pjäsen var en brandfackla i dåtidens politiska diskussioner och ledde till en landsförvisning för författaren. Men känd blev han.

Dock ville denne unge radikal mest av allt leva borgerligt stabilt. I flera avseenden är Friedrich Schiller (adlad blev han först kort före sin död) en av våra första moderna författare: romantisk, upprorisk, beroende av en dåligt fungerande bokmarknad i en tid då mecenaterna föll ifrån. Han skrev lyrik, dramatik, essäer i historiska och estetiska ämnen, kritik och drev olika tidningsprojekt

Ja, hans blandning av intressen och genrer känns helt modern.

Och ändå lämnade åskådare föreställningen som verkligen inte var dålig. Vad var det som provocerande?

Ja, knappast ämnet – men är det kanske tonfallet som inte passar längre?

Schillers hjältar och inte minst hjältinnor kan vara ganska påfrestande i sitt moraliska engagemang. Woody Allen skulle lätt kunna parodiera dem. I Kärlek och Politik söker makthavarna med list förstöra kärleken mellan de unga. Som åskådare gillar man förstås de unga älskande, men faktum är att Schiller förlänar härskarna en hel del charm. Ja, de unga idealisterna är rätt jobbiga! Och understundom en smula enfaldiga. 

Politruken som besegrar sin son i ordduellen och hans sekreterare låter Luise skriva ett falskt brev som antyder att hon är förälskad i någon annan än Ferdinand. Dessutom tvingas den unga flickan svära på att hon ska tiga. Hon ska få lägga handen på bibeln säger den ene intrigmakaren:

-Idiot, vad skulle det ha för betydelse? Undrar Ferdinands far.

-För oss ingen alls, men för den sortens människor? Allt. Säger sekreteraren i en befriande cynisk replik som visar de oöverstigliga skillnaderna mellan klasserna.

Kevin Spacey i House of Cards skulle nog ha knuffat Luise under närmsta skenande häst, om han haft chansen. Så icke Schiller, han gillar moralister.

Staffan Valdemar Holms uppsättning är rolig men möjligen alltför ironisk för sitt eget bästa. Vi ser huvudpersonerna på distans och det är en läsart som inte alltid fungerar i Schillers verk. Den despotiske fursten – som bokstavligen säljer unga medborgare som soldater till Frankrike för att ha råd med älskarinnor – fanns i verkligheten, han hette Hertig Karl, och präglade Schillers uppväxt. Schiller är mer realist i Kärlek och Politik än vad man kan tro.

Vår tid har svårt med närhet och allvar, åtminstone i politiska sammanhang. Schiller kan ses som urtypen av en europeisk revolutionär: ung, naiv, idealistisk, missförstådd, fattig, begåvad, framgångsrik och död för tidigt. Ja, Schiller är någon slags John Lennon-figur. Hans Paul McCartney hette Goethe, bäste vän och vapenbroder.

Det är faktiskt Schiller som skrivit ”An die Freude” Ja, alltså texten till den där dängan Beethoven nästan verkar ha svängt ihop på beställning av EU-kommissionen och som numera spelas i en del sammanhang upphovsmännen förmodligen inte hade uppskattat.

”Alle Menschen werden Brüder” heter det i texten. Men nej, människorna blev inte bröder. Schiller var ingen muntergök, den är sällan renläriga män. I en essä skriver han att människan bara är ett fragment av vad hon skulle kunna vara. Hon har fortfarande inte nått fram till att vara människa.

Kärnan i Kärlek och politik är en slags dubbel ofrihet, dels klassmässig; dels inre: också de unga är redan från början dömda av sina begränsningar. Ingen frihet är möjlig.

Luise kan bara inte låta bli att gå i fällan, lika så den unge majoren som låter sig manipuleras lika enkelt som levde han i en amerikansk lågprisserie. Och man kan undra hur det skulle gå om de två unga verkligen fått gifta sig: Luises kärlek är ren, idealistisk. Ferdinands är sinnlig, omogen. De är inte beredda varken för kärlek eller politik.

Det här var från en radioteateruppsättning med Ulla-Britt Norrman som Luise.

Ju längre från Schillers tid vi kommer, desto tydligare blir det att han spelplats är själva språket. Hans gestalter andas ord. Tanke och tal är samtidigt och mångsidigt.

Käte Hamburger har i en liten skrift om Schillers verk anmärkt att handlingens dubbelhet också finns i stilen i Kärlek och Politik, som pendlar mellan det realistiska och skira. Och dessutom finns här en hel del scener som är absurt roliga.

Ja, jag törs påstå att pjäsen inte hänger ihop.

Detsamma kan sägas om vår värld.

Och det är väl därför Schiller fortfarande är så förbent provokativ. Vem vill bli påmind om att livet är omöjligt, både i par och som individ.

Inte undra på att den grav som så många vallfärdat till förmodligen inte innehåller resterna av Friedrich von Schillers kropp. Han är borta. Retsam också som död.

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
Homeros epos ”Iliaden” och ”Odysséen” får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid.
Homeros epos ”Iliaden” och ”Odysséen” får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid.
Blir du genredigerad, lille vän?
Igår kl 13:04(10 min)
Vi kommer att kunna skydda våra barn från allvarliga sjukdomar, men med samma teknik ta död på hela djurarter. Farshid Jalalvand tycker att det är hög tid att börja ta genredigeringen på allvar.
Igår kl 13:04(10 min)
Vi kommer att kunna skydda våra barn från allvarliga sjukdomar, men med samma teknik ta död på hela djurarter. Farshid Jalalvand tycker att det är hög tid att börja ta genredigeringen på allvar.
Till sakernas försvar
Mån 16 okt kl 13:04(9:53 min)
Med avstamp i boken "Döstädning" av Margareta Magnusson försöker Katarina Wikars sortera, spara och slänga. Men klarar man sig verkligen utan gamla julkort från trettiotalet?
Mån 16 okt kl 13:04(9:53 min)
Med avstamp i boken "Döstädning" av Margareta Magnusson försöker Katarina Wikars sortera, spara och slänga. Men klarar man sig verkligen utan gamla julkort från trettiotalet?
I tider av politisk oro ropas det ofta på mer historieundervisning i skolorna. Men vägen till ett bättre samhälle är en annan, skriver Eva-Lotta Hultén.
Tor 12 okt kl 13:04(9:30 min)
I tider av politisk oro ropas det ofta på mer historieundervisning i skolorna. Men vägen till ett bättre samhälle är en annan, skriver Eva-Lotta Hultén.
Makt präglar vår relation till djuren
Ons 11 okt kl 13:04(10 min)
Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar.
Ons 11 okt kl 13:04(10 min)
Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".